”De utan skyddsskäl får godtyckligen svårare att legalisera vistelse”

DEBATT – av  Linus Gabrielsson, advokat, Tomas Fridh, advokat och Emma Salomonsson, paralegal på Fridh advokatbyrå.

En sökande av internationellt skydd har normalt efter en avslutad asylprocess möjlighet att söka arbetstillstånd om denne under processen arbetat i 4 månader, så kallat spårbyte. Migrationsöverdomstolen bedömde i ett avgörande den 24:e mars, MIG 2020:5, att en klagande efter avslutad asylprocess inte kunde begagna sig av detta. Samtliga rekvisit för tillstånd i målet var uppfyllda men klaganden anses inte ha rätt till spårbyte eftersom han innan sin asylansökan haft uppehållstillstånd på grund av arbete.  

Klaganden kom till Sverige med arbetstillstånd i juni 2012 och har enligt vad som går att utläsa av domen arbetat i Sverige sedan dess och fram till överdomstolens dom, i och med vilken klaganden inte längre har rätt att arbeta. 

Överdomstolen understryker i sin dom att bestämmelsen om spårbyte inte får ”skapa en ordning som leder till att asylsystemet utnyttjas av den som vill få tillträde till arbetsmarknaden”. De anger även att förarbetena ger ”tydligt uttryck för att regeln är avsedd för en personkrets som påbörjar sin etablering på arbetsmarknaden under asylprocessen”. Det ska då för det första sägas att författarna inte håller med om att det kan anses tydligt framgå av förarbetet att arbetet måste ha påbörjats under asylansökan (se prop 2007/2008:147 s. 47-48). 

För det andra får det anses anmärkningsvärt att överdomstolen finner att lagen ska tolkas på detta sätt nu, när den varit i kraft i över 11 år. 

För det tredje har inte den ordning som rått fram tills överdomstolens avgörande lett till att asylrätten utnyttjas av den som vill få tillträde till arbetsmarknaden. Den som söker asyl efter en period av arbetstillstånd har ju redan givits tillträde till arbetsmarknaden.  

Förarbetet anger vidare att orimligheten i en utvisning av en person som är etablerad på arbetsmarknaden utgör en proportionerlig grund för att göra ett undantag från huvudregeln att arbetstillstånd ska sökas från hemlandet. Att som överdomstolen nu bestämt hänvisa personer som redan haft en period med arbetstillstånd i Sverige till att ansöka på nytt från hemlandet är mer orimligt än att hänvisa någon som endast arbetat 4 månader under sin asylansökan att göra det. Det ska då även poängteras att kvalifikationstiden sedan lagens införande sänkts från ursprungliga 6 månader. Alltså har den politiska viljan varit att utöka möjligheten till detta undantag, inte inskränka den. 

I det aktuella fallet hade anställningsvillkoren, utifrån vad som går att utläsa av domen, inte varit uppfyllda hela tiden under de första fyra åren av arbetstillstånd. Då medges en sökande som regel inte förlängning av sitt arbetstillstånd. Det var utifrån detta som förstainstansen, Migrationsverket, hade motiverat sitt avslag. Det kan i och för sig vara en rimlig grund för att avslå även en ansökan om spårbyte. I vart fall då en sökande redan utnyttjat de fyra åren som, om inte särskilda skäl föreligger, är taket för tillfälliga uppehållstillstånd.  

Utfallet av överdomstolens resonemang blir nu istället att en asylsökande kan anses ha en lägre anknytning till arbetsmarknaden efter upp till fyra år som arbetande här än en som arbetat 4 månader. När klaganden, som jobbat här närmare 8 år, och dennes arbetsgivare fick detta beslut kan de inte annat än ställa sig frågande till den slutsats överdomstolen kommer till.

Vår utgångspunkt i kritiken mot domen är att människor som upplever sig förföljda har olika vägar till sitt förfogande att ta sig i säkerhet. Det är inte ovanligt att de ordnar en utresa för sig genom att erhålla uppehållstillstånd i ett annat land på grund av arbete, studier eller besök. Så länge grunden för det tillståndet kvarstår är de inte skyddsbehövande utan skyddsbehovet uppstår igen om de av någon anledning inte längre har sitt tillstånd kvar. Det behöver inte handla om att en förlängningsansökan inte går igenom för att villkor inte varit uppfyllda, utan kan lika gärna vara för att arbetsgivaren går i konkurs eller att personen sägs upp på grund av arbetsbrist. Scenarier som är särskilt aktuella under rådande pandemi. 

Till det kommer att det händer att skyddsskäl för personer uppstår först efter att de kommit till Sverige. Att en sådan persons anknytning till arbetsmarknaden inte skulle meritera ett spårbyte är svårbegripligt. 

Överdomstolen har nu bestämt att ansökningar om spårbyte ska avslås om sökanden tidigare över huvud taget haft arbetstillstånd, oavsett om villkoren för anställningen varit uppfyllda eller ej. Då slår de samtidigt undan benen för vissa av dem som beskrivits ovan, som sökt asyl men sedan inte befunnits ha skyddsskäl. Som det är nu befinner vi oss därmed i en situation med särbehandling av asylsökande som tidigare haft tillstånd just på grund av arbete.

Överdomstolen har nu genom sin praxisbildning avgjort hur bestämmelser och förarbeten ska uttolkas. Det går inte att se att detta kommer ändras genom ny praxis. Därmed är det lagstiftarens ansvar att, eftersom avgörandet oproportionerligt inskränker en viss grupps möjlighet att legalisera sin vistelse här, ändra lagstiftningen.

Vad som behövs är en ändring som för det första uttrycker att spårbyte är möjligt efter asylansökan även om tidigare uppehållstillstånd på grund av arbete har beviljats. För det andra behöver slås fast att ansökan om internationellt skydd kan utgöra ett sådant särskilt skäl att frångå bestämmelsen om maximalt 4 år med tillfälligt uppehållstillstånd. I vart fall om de tidigare villkoren för anställningen varit uppfyllda. Rimligen räcker det att klargöra detta i Utlänningsförordningen.  

Enligt arbetsförmedlingens statistik varslades förra året knappt 3 300 i mars. I år har det varslats mer än 18 300 personer under månadens första tre veckor. Många av dem som kommer få gå kan antas vara utländsk arbetskraft eftersom de ofta är “sist in”. Hur många av dem som anser sig ha skyddsskäl gentemot sina hemländer går inte att säga, men de som gör det fick precis betydligt svårare att legalisera sin vistelse här.