DEBATT – av Mia Edwall Insulander, advokat och generalsekreterare Sveriges Advokatsamfund
Den 12 juni står Sverige inför en omvälvande förändring av asylsystemet. I en debattartikel på DN Debatt slår i dag sju advokater larm om konsekvenserna av EU:s nya asylpakt, som innebär att stora delar av dagens regelverk ersätts av ett direkt tillämpligt EU-rättsligt system med kortare tidsfrister och krav på ökad effektivitet.
I flera frågor får EU:s medlemsländer själva välja hur det nya asylsystemet ska utformas. Den 9 juni – tre dagar innan asylpakten träder i kraft – ska riksdagen rösta om regeringens lagförslag om hur svensk rätt ska anpassas. Det som advokaterna belyser i sin debattartikel är alarmerande – och något som Advokatsamfundet också har påtalat i sitt tidigare remissvar.
Konsekvensen är att advokater inte kommer att kunna åta sig uppdrag som offentliga biträden för asylsökande. Skälet är enkelt: det föreslagna systemet gör det omöjligt att utföra uppdraget i enlighet med god advokatsed.
Advokater är enligt lag skyldiga att iaktta god advokatsed. Det innebär bland annat att advokaten ska vara lojal med sin klient och att med omsorg och noggrannhet tillvarata klientens intressen. Som förslaget till implementering är utformat blir detta en omöjlighet. Advokaten förhindras att fullgöra sitt uppdrag bland annat av följande skäl:
– Det offentliga biträdet nekas tillgång till samtliga handlingar i ärendet innan den rättsliga rådgivningen ska genomföras. Vid det första mötet med klienten saknar biträdet därmed grundläggande uppgifter om den sökandes skyddsskäl, bakgrund och individuella förhållanden.
– Det offentliga biträdet förväntas överklaga ett avslagsbeslut utan att i praktiken ha tillgång till beslutet.
– Det offentliga biträdet ska genomföra rådgivningen i Migrationsverkets egna lokaler – en ordning som riskerar att undergräva de sökandes möjlighet att fritt och förtroligt samtala med sitt biträde.
De advokater som undertecknat debattartikeln ingår samtliga i Advokatsamfundets arbetsgrupp för migrationsfrågor. Jag delar deras uppfattning att advokater inte kommer att kunna åta sig dessa förordnanden inom ramen för det nu liggande förslaget. Som de så träffande skriver:
”Ingen skulle vilja möta en läkare som förväntas ge råd utan att först se journalen”.
Men när det gäller advokaters biträde till asylsökande förväntas det ske utan den förkunskap som är en absolut förutsättning för välgrundade och professionella juridiska råd. Det är inte acceptabelt och inte heller ägnat att leda till den processeffektivitet som eftersträvas.
Tvärtom riskerar det att få rakt motsatt effekt – vilket knappast kan vara lagstiftarens syfte. Också den som söker asyl har rätt till ett rättssäkert förfarande – och till ett juridiskt biträde med reella förutsättningar att fullgöra sitt uppdrag.
