Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Dags för en fungerande riskbedömning – kan rädda barnen”

Debatt
Publicerad: 2021-10-26 11:45

DEBATT – av Madeleine Käärik, jurist som jobbar med straffrätt, arbetsrätt och migrationsrätt.

Fem kvinnor har dödats – på en månad. I Sverige. Det lär finnas ett förebyggande instrument i Norden som fungerar. Har vi missat något?

Mitt på dagen på en tågstation framför allas ögon utdelade mannen fyrtio knivhugg mot kvinnan – sin förra hustru. Hon var på väg att träffa socialtjänsten och sina barn.

IVO, Tranås kommun och Motala kommun startade var sin utredning efter detta bestialiska mord. Det visade sig att hanteringen av kvinnans ärende hade varit behäftad med stora brister. Socialtjänsten ägde kännedom om att mannen sedan tidigare utövat våld mot kvinnan vid flera tillfällen, och kvinnan var placerad i ett skyddad boende. Socialtjänsten i Tranås erkände att de brustit i sin riskbedömning och de nödvändiga åtgärderna för kvinnan inte vidtagits. Barnets säkerhet var tillgodosett men hon föll ur fokus. Nu vill kommunen höja kompetensen hos sin personal som är kopplat till arbetet mot våld i nära relationer.

Denna tragiska historia låter extra sorgfullt eftersom bara två och en halv timmes bilresa från Tranås ligger en stad där det pågår en lyckad implementering av ”Islandsmodellen” – som är en del av kampen mot våld i nära relationer. Man vill fånga upp i första hand barn som bevittnar våld i familjen – men även vuxna, oftast kvinnor, som är utsatta för våld av sin partner.

”Islandsprojektet” startades i Göteborg år 2017 efter en studieresa till Island. Deltagarna inspirerades av det isländska arbetssättet där huvudmål är att bilda en stark kedja och ”utveckla ett mer konkret och effektivt samarbete mellan polis, åklagare, socialjour, socialtjänst och hälso- och sjukvård.” Polisens mål är att upprätta utförliga PM och därmed förbättra åklagarens förutsättningar att väcka åtal. Socialjourens närvaro på plats vid det akuta skedet ger goda chanser för socialtjänsten att göra hot- och riskbedömningar för både barnet och vuxen i familjen (i regel – barnens mor). Samarbetet innebär att det inte missas viktig information vid överlämnandet till nästa myndighet. Helhetsbilden i ärendet varken splittras eller uttunnas under resans gång, vilket möjliggör i slutändan en korrekt riskbedömning – just det man medgivit att man misslyckats med i det aktuella fallet i Linköping. Konsekvensen av det – kvinnan är död. Barnen miste sin mamma. Hon är inte det första och tyvärr inte det sista offret.

Det är även viktigt att kvinnorna polisanmäler varenda våldsutövning från hennes nuvarande eller ex-partner. Det måste man göra för att polisen och socialtjänsten skall inse alvaret och kan agera på ett adekvat sätt. Myndigheterna måste ha en objektiv bild för att kunna göra en korrekt riskbedömning i varje enskilda fall.

Man ställer sig undrande hur borde det gå till med vårdnadsfrågan i sådana situationer där ena föräldern har avsiktligt berövat livet den andra. Är han en lämplig vårdnadshavare? Vi vet att socialtjänsten måste väcka talan om överflyttning av vårdnaden om barnet. Informationen från Socialstyrelsen som Nationellt centrum för kvinnofrid återger på sin webbsida ger dock ingen tröst eller hopp. Det är svårt att ordna överflyttning, och i hälften av dessa fall har mannen vårdnaden i mer ett år efter att han mördat barnets mor.

Vid mer utvecklad samverkan mellan olika aktörer som agerar vid våld i nära relationer undviker samhället fler offer för dödligt våld. Varför inte dra rätta slutsatser av ett allvarligt misslyckande med riskbedömningen, och implementera ”Islandsmoddelen” som är en välbeprövad modell på Island – redan idag, och i hela riket?

En människans liv är aldrig för lite.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se