Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Bristen på Rättstolkar hotar Sveriges internationella ställning som rättsstat”

Debatt
Publicerad: 2022-09-08 11:44

DEBATT – av Magdalena Josefsson, Rättstolk i polska och Jonas Hartelius, Rättstolk i engelska.

Alla vet vad en advokat, åklagare och domare är och vilka uppgifter de har. De har gemensamt att de har mångårig juridisk utbildning och erfarenhet, ofta rör det sig om minst 10 år. Det finns tydliga krav vem som får antas till dessa tjänster.

När det gäller tolkar finns, märkligt nog, inga motsvarande regler som bestämmer vilken kompetens en tolk ska ha för att få tolka vid en rättegång. I praktiken kan en oerfaren tolk som endast gått en kortare grundkurs, tolka i ett avancerat brottmål eller tvistemål i en svensk domstol.

Rättstolkar representerar tolkkår som under stränga betingelser examinerats av Kammarkollegiet. Endast ca 15 procent av kandidaterna godkänns. Rättstolkar står under disciplinär tillsyn hos Kammarkollegiet och deras redbarhet kontrolleras fortlöpande. Undermålig prestation, exempelvis att en tolk ej klarar relevant terminologi, är partisk eller bryter mot tystnadsplikten, utgör grunder för att Rättstolkens behörighet kan upphävas.

Rättstolken är således den kanske viktigaste länken för att garantera att underlaget som domaren baserar sitt beslut på inte innehåller felaktigheter eller otydligheter av det som är tolkat i rättssalen. I många fall saknas helt möjlighet för domstolen att bilda sig en uppfattning om, än mindre kontrollera, att tolkningen sker på ett korrekt sätt. Genom att Rättstolk deltar i domstolsprocessen skapas trygghet för att rättssäkerheten i domstolen kan upprätthållas.

Domstolsverket har utfärdat riktlinjer för tolkanvändning i domstol. Av dessa framgår otvetydigt att domstolen i första hand ska anlita Rättstolk. Trots detta anlitar domstolarna frekvent mindre kvalificerade tolkar, t ex lokalt verksamma tolkar där en lägre kostnad för tolkens restid prioriteras framför att anlita en Rättstolk. Så sker även i fall då Rättstolk i efterfrågat språk bevisligen är tillgänglig för uppdraget. Detta har i flera fall lett till att rättegångar fått tas om p g a undermålig tolkning.

Det är uppenbart att domstolarnas agerande går stick i stäv med Domstolsverkets riktlinjer som av någon anledning satts ur spel. Det är inte obefogat att säga att domstolarna till följd av detta får sägas aktivt verka för en försämrad rättssäkerhet.

Sommaren 2022 påmindes vi om de problem som kan uppstå när en tolk utan tillräcklig kompetens anlitas i ett svårt mål. Tingsrätten i Östersund tvingades göra om en rättegång mot en person från Irak sedan tolken visat sig vara undermålig.

Svea hovrätt har tidigare rivit upp Attunda tingsrätts dom mot en tonåring som misstänks för mordet på en skolkamrat i Märsta. Anledningen var att tolkningen av förhöret med den dömde var så bristfällig att hovrätten bedömt att rättegången måste tas om. Besparingen uteblev och istället uppkom en oproportionerlig fördyring.

Det är omöjligt att ange antalet situationer då felaktig tolkning förekommit men inte upptäckts. Det finns på goda grunder skäl anta att mörkertalet är högt.

Idag finns i Sverige endast 240 Rättstolkar i totalt 50 officiella tolkspråk. Yrkesgruppen står inför stora pensionsavgångar. Flera problem hotar nu framtiden för systemet med Rättstolkar.

Ett första problem utgörs av arvoderingen. Domstolar anlitar ofta mindre kvalificerade tolkar framför Rättstolkar genom att de baserar valet av tolk på en kostnadskalkyl där det bärande motivet är att spara pengar.

Tillväxten är det andra problemet. En språkintresserad ung människa med akademisk grundutbildning som överväger en karriär som Rättstolk finner snabbt att en tunnelbaneförare har högre ingångslön och bättre anställningsvillkor med fackligt reglerade avtal.

Det är således uppenbart att om inte drastiska förändringar sker nu, är Rättstolkskåren ett snabbt utdöende släkte. Domstolarnas uttalade inställning att det finns för få Rättstolkar blir således en självuppfyllande profetia.

För att få fler att vilja studera till Rättstolk måste Statsverket först och främst:

· Reglera i lag att offentliga instanser ska vara skyldiga att anlita Rättstolkar när sådana finns i det efterfrågade språket.

· Höja väsentligt lönerna för Rättstolkar. Lönerna ska motsvara utbildningens längd och svårighetsgrad, det ansvar arbetet innebär samt dagens löneutveckling på ordinarie arbetsmarknaden.

Vart fjärde år besöks Sverige av Förenta Nationernas kommitté mot tortyr. Då ventileras kritik mot bristförhållanden inom svenskt rättsväsende. Under senare år har kritiken gällt bl a långa häktningstider.

Om Sverige visar sig ej kunna tillhandahålla tolkar med högsta kompetens kommer svenska utredningar och domar att tillmätas allt mindre vikt. Bristen på tolkkompetens är kanske inte lika iögonenfallande som långa häktningstider men den kan bli lika förödande för Sveriges folkrättsliga trovärdighet med allvarliga rättsförluster för drabbade individer.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: