Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Bredda rekryteringen och stärk domstolarnas självständighet”

Debatt
Publicerad: 2022-12-19 11:48

DEBATT – av Rolf Åbjörnsson, advokat och Ilan Sadé, jurist, Partiordförande Medborgerlig Samling.

Den som tar sig tid att läsa domarreglerna i lagboken författade av Olaus Petri 1540 förstår nog vad det krävs för typ av personer som ska bekläda ett av rättsväsendets viktigaste ämbeten. Vi är alla överens om den centrala vikt som domstolarna har i rättslivet.

Det förekommer i dag kvalitetsbrister i dömandet i Sverige, vilka kan misstänkas ha en koppling till otillräckliga erfarenheter hos många domare. Det räcker inte med att vara begåvad och väl utbildad, det krävs även ett stort mått av integritet och civilkurage för att tillämpa lagen med gott omdöme, utan att snegla på egna intressen som karriär och befordran. En gedigen arbetslivserfarenhet utanför domstolsbana skulle också vara fördelaktig.

Ett område som bör ses över är rekryteringen av domare. I dag sker den nästan enbart genom att unga jurister går direkt från skolbänken till domstolar som notarier, varefter man fortsätter på domarbanan genom fiskaltjänster innanför domstolens väggar. Rekryteringen bör breddas avsevärt. Betydligt fler domare bör rekryteras från andra juridiska professioner som t ex advokater, åklagare och rättsvetenskapsmän. De ska ha en gedigen praktisk yrkesbakgrund, vilken kan borga för livserfarenhet och andra kunskaper än de som kan inhämtas inom domstolsvärlden. En sådan reform skulle både gagna rättssäkerhet och förnuft.

Det är också viktigt att domare i landets högsta domstolar inte utses av politiker. Som det är idag är Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen egentligen politikernas förlängda arm, i och med att domarna utses direkt av regeringen. Domare borde i stället utses av ett domarkollegium underställt riksdagen. Denna myndighet bör också bestämma domarnas löner och ekonomiska förmåner. Dommarkollegiets ledamöter kan lämpligen bestå av erfarna, välrenommerade jurister och kan exempelvis utses av landets hovrättspresidenter, juridiska fakulteter och företrädare för några andra rättsvårdande myndigheter. På så sätt förstärks domstolarnas självständighet i förhållande till den lagstiftande och den verkställande makten, d v s riksdag och regering.

Inom svensk politik är intresset för konstitutionella frågor allmänt sett obefintligt. Vi i Medborgerlig Samling vill råda bot på det, genom att ta frågor om styrelsen av Sverige på allvar. Goda spelregler ger nämligen förutsättningar för goda beslut.

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: