Av Amanda Chafira Onval, advokat, Onval & Partners Advokatbyrå
En statlig utredning, SOU 2025:99 Ändring av permanent uppehållstillstånd för vissa utlänningar, föreslår att permanenta uppehållstillstånd ska kunna återkallas om de skäl som låg till grund för beslutet inte längre består. Förslaget innebär att personer som levt i Sverige under lång tid, ofta i åratal, kan komma att omprövas. Det är en förändring som rör vid rättsstatens själva kärna: frågan om rättssäkerhet, förutsebarhet och tilliten till statens beslut.
Ett avsteg från centrala rättsprinciper. Att återkalla ett permanent uppehållstillstånd står, enligt min mening, i strid med flera av rättsstatens bärande principer.
Legalitetsprincipen kräver att maktutövning ska vara förutsebar och tydligt reglerad. Retroaktiv lagstiftning, särskilt i frågor som påverkar människors liv, familj och framtid, underminerar denna princip. När ett tillstånd är “permanent” måste det innebära just det, en trygg och stabil status.
Proportionalitetsprincipen innebär att statens åtgärder ska stå i rimlig proportion till syftet. Att skapa osäkerhet kring redan beviljade tillstånd riskerar att orsaka betydande skada för individer och familjer, utan att nyttan står i rimlig balans till konsekvenserna. Här pratar vi om uppemot 98 000–180 000 personer som kommer drabbas.
Principen om barnets bästa, som är förankrad i svensk lag och barnkonventionen, kräver särskild hänsyn till barns behov av trygghet och kontinuitet. Att skapa rättslig otrygghet kring familjers framtid står i direkt strid med denna princip. Sist men inte minst att positivt eller gynnande förvaltningsbeslut för den enskilde nu ska rivas upp strider mot en förvaltningsrättslig princip att ett sådant beslut inte återkallas till nackdel för den enskilde, förutom i undantagsfall.
En retroaktiv effekt som saknar motstycke. Att återkalla ett permanent tillstånd innebär i praktiken att staten tar tillbaka ett löfte – och att tilliten till myndigheternas beslut sätts ur spel. Den enskilde ska kunna känna trygghet och skyddas mot oberäknelig och godtycklig maktutövning. Utredningens förslag riskerar i stället att leda till ökad otrygghet, försämrad hälsa, försvårad integration och en generell misstro mot rättssystemet.
Rättsstatens kärna. Rättssäkerhet handlar inte bara om lagtext. Den handlar om tilliten till att statens beslut gäller oavsett skiftande politiska vindar. När lagstiftaren nu överväger att ompröva permanenta tillstånd måste frågan ställas: Är det förenligt med rättsstatens grundläggande principer att låta dagens politik ompröva gårdagens löften?
Som advokat möter jag människor vars liv präglas av den osäkerhet som redan finns i systemet. Ett beslut som kallats permanent blir plötsligt villkorat. Den trygghet som borde vara självklar försvinner, och därmed också tilliten – till myndigheter, lagstiftning och samhälle. Rättssäkerheten är inte förhandlingsbar. Den är själva fundamentet för vår demokratiska ordning. Utredningen föreslår att lagändringarna ska träda i kraft 2027. Än finns tid att tänka om.
