Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Återinför riksrättsprövning för justitieråds brott i tjänsten”

Debatt
Publicerad: 2020-08-28 11:27

DEBATT – av Johannes Norrman, juriststudent på termin 7 vid Lunds universitet, samt ordförande för Konservativa Studentföreningen i Lund.

11 kapitlet 8 § första stycket regeringsformen stadgar följande: “Åtal för brott i utövningen aven anställning som ledamot av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen väcks iHögsta domstolen.” Om ett justitieråd i Högsta domstolen begår brott i tjänsten, kan åtaletalltså komma att prövas av gärningsmannens kollegor.

Genom 11 kap. 8 § RF får sålunda HD fria händer att efter eget skön avgöra sitt förhållande till den statsrättsliga legalitetsprincipen. Denna ordning står i strid med vår demokratis grundläggande ideal och ambitioner, och i min mening är tiden mer än mogen för att återinföra den riksrätt, som överhuvudtaget aldrig borde ha avskaffats.

Inledningsvis är dock en kort bakgrundsbeskrivning på sin plats: vad var egentligenriksrätten? Jo, riksrätten i 1809 års RF var en extraordinär domstol utanför den vanliginstansordningen, med exklusiv behörighet att pröva åtal mot stats- och justitieråd för brott begångna i tjänsten.
Mer allmänt syftar termen “riksrätt” på själva konstruktionen med en specialdomstol som prövar åtal mot höga befattningshavare inom staten (t.ex översätts det amerikanska impeachment-förfarandet ofta till riksrättsprocess på svenska).

Norge och Finland använder sig fortfarande av riksrätter; Finland har i själva verket fortfarande en modell som bygger på 1809 års RF.
Genom införandet av 1974 års regeringsform avskaffades emellertid den svenska riksrätten.
Dess mandat överfördes i samma veva till Högsta domstolen, varvid vår reglering fick ovannämnda lydelse. Denna rockad var extremt ogenomtänkt redan när den gjordes och förblirdjupt problematisk, av två huvudsakliga skäl.
För det första medför gällande rätt en iögonenfallande risk för partiskhet, vilket rimmar synnerligen illa med det objektivitetsideal som enligt RF skall prägla rättsskipningen.

Upplägget är närmast på bananrepubliksnivå. Tänk efter själv: ifall en domare hade utsatt dig för ett brott (såsom ett klart lagvidrigt frihetsberövande), hade du velat att domarens arbetskamrater prövade det efterföljande åtalet? Sådana betingelser gör en rättvis rättegång omöjlig redan från utgångspunkten.
I förbifarten kan nämnas att regeringen i prop. 2009/10:80 s. 139-141 faktiskt har försökt att lösa jävsproblematiken inom ramen för den nuvarande regleringen, genom att föreslå (visserligen utan lagkrav) att ledamöter från HFD ska förordnas att tjänstgöra i HD vid prövningen av åtal mot ett HD-justitieråd. Med tanke på att HFD och HD numera utbyter ledamöter för korsvis tjänstgöring även vanligtvis (se 3 kap. 4 § femte stycket rättegångsbalken samt Högsta domstolens beslut i administrationsärendena med dnr 802-17 och 756-19) undanröjer emellertid ett sådant förordnande enbart delvis jävsrisken.

För det andra, vilket är mindre uppenbart men icke fördenskull mindre viktigt, koncentrerar nuvarande ordning alltför stor makt i Högsta domstolens händer. Mål om justitieråds tjänstebrott kan nämligen komma att beröra känsliga, i grunden konstitutionella gränsdragningar mellan vad som är att utveckla rättsläget och vad som är att döma contra legem, d.v.s att i praktiken upphäva the rule of law. Det är farligt att anförtro denna prövning till ett organ som på mer än ett sätt har “skin in the game”, och mycket att vinna eller förlora på utgången.

Betydligt säkrare, och mer i linje med såväl våra nordiska grannländers konstitutionella tradition som vår egen, vore att överlämna prövningen till en oberoende och oväldig instans som aldrig själv kan vänta sig någon nytta eller skada av sin dom. En riksrätt uppfyller dessa kriterier. I min mening så är också en riksrätt det enda som kan skänka de två ovan gestaltade problemen en verkligt fulländad lösning.

Vad avser en sådan återuppstånden riksrätts sammansättning står rikligt med goda alternativ till buds. Personligen är jag förtjust i förslaget som lades fram i SOU 1972:15, och som går ut på att riksrätten skall vara sammansatt av tre ledamöter valda av riksdagen (som naturligtvis ej får vara riksdagsmän), och tre presidenter från hovrätt eller kammarrätt, med Svea hovrätts president som ordförande. Denna konstruktion innefattar inte ett enda justitieråd, vilket undanröjer risken för partiskhet, och är därför bättre än Finlands nuvarande upplägg (som det annars är ganska likt). Antalet ledamöter är inte heller otympligt stort.

Den största fördelen består dock däri att varken lekmännen eller yrkesdomarna var för sig har tillräcklig röstkraft för att åstadkomma en fällande dom (vid en tillämpning av de vanliga omröstningsreglerna i brottmål). Devisen “hellre fria än fälla” får på detta vis en alldeles särskild genomslagskraft i denna alldeles
särskilt viktiga måltyp, vilket är önskvärt ur rättssäkerhetssynpunkt.
Samtidigt är förslaget ovan bara en möjlighet bland flera. Det går också att tänka sig en riksrätt utan lekmannainflytande, bestående av exempelvis samtliga rikets
hovsrättspresidenter.

Till syvende og sidst var hur som helst riksrättens avskaffande ett fenomenalt felgrepp. Det är befängt att Högsta domstolen tillåts avgöra lagligheten av sina egna ledamöters agerande i tjänsten, och det är absurdistiskt att Sverige har ett regelverk som befinner sig en vrångvis HD-dom från en konstitutionell härdsmälta.
Upphovsmännen till 1809 års RF uttryckte det sinnrikt, när de i företalet till grundlagen skrev att domarmakten skall vara “sjelfständig under Lagarne, men ej sjelfherrskande öfwer dem” (min kursivering).

Precis som domarna måste skyddas från lagstiftaren, måste nämligen
lagstiftaren skyddas från domarna. Det är dags för oss att följa i våra kloka grundlagsfäders spår och instifta en ny riksrätt.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.