”Är jurister beredda att ändra sina tjänsteerbjudanden? För barnens skull?”
REPLIK – av Linda Ljunggren Syding. Law made easy Advocate Lexly & Medgrundare till Varannan Vecka.
När lagstiftaren inte tillgodoser barnens rättigheter och behov – Är då branschen villig att modernisera och innovera?
De senaste månaderna har flera debattörer i olika medier lyft bristerna kring barns bästa och rättigheter i vårdnadstvister. Barnrättsorganisationer, jurister och socionomer tycks alla överens om att dagens processer inte tillvaratar barnens bästa eller rättigheter. Biträdande juristerna Tone Berggren och Anna Ekström förordar i Dagens Juridik den 5 mars att egna ombud till barn i vårdnadsprocesser är den bästa lösningen eftersom de anser att tvister inte behöver vara negativt för barnen.
Till skillnad från Tone och Anna är jag av den bestämda uppfattningen att domstolstvisterna definitivt är negativt för barnen. Det faktum att så många som 40 procent av de förlorande föräldrarna stämmer igen inom ett år från meddelad dom, visar att domstolstvisterna inte alls skapar den stabilitet som de vill framhålla. Familjen får förvisso ett tvingande beslut (eller dom) att förhålla sig till men det betyder inte att den underliggande föräldrakonflikten är löst. Tvärtom har ombudens processtrategiska smutskastning av varandras klienter i domstol, förvärrat konflikten och orsakat irreparabla skador i föräldrarelationen. Forskning visar att mer än hälften av de barn som växer upp i en konfliktfylld föräldrarelation drabbas av psykisk ohälsa som t ex depression och ångest.
Eftersom vårdnadstvisterna i antal har ökat med över 100 procent de senaste 15 åren, är det angeläget vi alla försöker bidra till ökat välmående hos de barn vars föräldrar inte kan lösa sina konflikter. Vårdnadsutredningen Se barnet (SOU 2017:6) konstaterade att det, förutom lagändringar, också behövs fler tidiga stödinsatser till föräldrarna om vi vill vända den skenande trenden.
Jag tror att många tvister kan förebyggas om juristens färdigheter och kompetens erbjuds föräldrarna så snart som möjligt efter separationen och i vart fall innan tvisten är ett faktum. För detta behövs egentligen ingen ny lagstiftning eller nya barnombud i processen. Det krävs dock att branschen är villig att utvecklas, söka nya affärsmodeller och ta fram nya tjänster. Först då kan juristerna ställa om sina verksamheter till att söka intäkter genom juridiska tjänster som förebygger barntvister, snarare än att överleva på intäkter från ombudsuppdrag i barntvister. Här spelar också försäkringsbolagen en viktig roll i reformeringen. Försäkringsbolagens rättskyddsvillkor för täckande av föräldrarnas advokatkostnader är nämligen att det föreligger en tvist mellan föräldrarna. Juristens arbete som utförs innan tvist omfattas därför tyvärr inte av försäkringen.
När bransch efter bransch stöper om sina verksamheter till att handla mer om samverkan, innovation, digitalisering och social hållbarhet, är det rimligt att också vi jurister tar oss en funderare på dessa frågor. Särskilt när något så viktigt står på spel som våra älskade ungars rättigheter och välmående.
