av Thomas Eriksson, Jurist och författare (med tidigare yrkeserfarenhet inom förmögenhetsförvaltning i Schweiz).
Vi är nog många som råkat ut för påhittade prejudikat när man använder vanliga AI-tjänster. Man söker på någon fråga och får svar att det finns ett avgörande i NJA. Det säger oss oftast ingenting och vi får gå till källorna för att se om det verkligen stämmer. Tyvärr gör det inte det många gånger. Det här pekar också på ett problem som inte har med AI att göra. Det handlar om hur vi refererar till rättsfall i Sverige.
I Sverige refererar vi till rättsfall från Högsta domstolen med NJA följt av årtal och sidnummer. NJA står som bekant för Nytt Juridiskt Arkiv. (Arkivet är inte så nytt, så redan namnet är vilseledande.) Det som sedan följer är årtalet, vilket åtminstone ger oss en vägledning om när prejudikatet är ifrån. Sist följer ett sidnummer som är fullständigt irrelevant information. Idag söker vi information elektroniskt och inte genom att bläddra i böcker som man gjorde för att hitta avgöranden från år 1874 och framåt i NJA.
Problemet är att vi refererar till rättsfall på ett sätt som är så anonymt och intetsägande att de flesta inte minns ”namnet” på några rättsfall utantill. Till exempel vet nog få vad NJA 2025 s. 719 var för rättsfall (eller om det ens existerar). I stället får vi kalla rättsfallet för något smeknamn som ”Nätkasinodomen”, ”Spelberoendefallet” eller prata om en princip eller ett lagrum (”tillämpande av 33§ avtalslagen”).
Sedan år 2019 publicerar dock Högsta domstolen en lista över namnen som de gett vissa avgöranden även bakåt i tiden. Initiativet är lovvärt, fast det är ganska sent påkommet. Namngivningen är en blandning av olika sätt att namnge domar. Ibland kommer namnen som HD gett ett avgörande från en sakfråga, en plats eller någon av parterna. I en del andra fall låter det mer som fantasifulla romantitlar. Jag blir i alla fall nyfiken att läsa mer om ”Deckarserien”, ”Barnet i Norge”, ” Mordet med kökskniven” och ” Kommentaren i Facebookgruppen”.
Jag kan förstå att man inte namnger privatpersoner, men risken med ett sådant potpurri av namn som HD använder är att det inte låter som seriösa namn på viktiga domar. Förhoppningsvis blir det i alla fall lättare att hitta och prata om rättsfallen med hjälp av HD:s publicerade namn. Än så länge verkar det dock inte så vanligt att referera till namnen och få av dem har blivit allmänt kända ens bland jurister.
De rättsfall som jag däremot fortfarande minns namnen på från juriststudierna är från EU-rätten. Det är rättsfall såsomVan Gend en Loos v Netherlands och Costa v ENEL. Jag minns inte rättsfallen för att de var spännande, utan för att vi refererade till dem med namn på parterna och inte med intetsägande koder.
Även i USA refererar man till rättsfall med namn på parterna. En del av namnen har blivit kända långt utanför USA:s gränser genom bland annat Hollywoodfilmer. Till exempel när någon grips och polisen börjar läsa upp rättigheterna: ”You have the right to remain silent. Anything you say can and will be used against you in a court of law. …” Det kallas för att polisen läser någons Miranda rights, vilket förstås var namnet på ett rättsfall: Miranda v. Arizona.
I mellanårsvalen år 2022 var frågan om aborträtt en viktig politisk fråga i USA. Det blev det efter att US Supreme Court hade rivit upp Roe v. Wade. Det är ett rättsfall som var synonymt med rätten till abort i hela USA. Det är förstås inte bara i USA där det finns rättsfall som är allmänt kända till namnet, så är det även i till exempel Storbritannien.
Det hjälper att göra rättsfall kända utanför kretsen av inlästa jurister om man refererar till dem med namn som inte bara är en kod. Så hur länge ska vi fortsätta att referera till rättsfall på ett lika intetsägande sätt som att läsa upp ett telefonnummer? Tyvärr cementerar det bilden av jurister som paragrafryttare som inte refererar till rättsfall på ett begripligt sätt. Det gör också juridiken mindre tillgänglig för allmänheten och stänger ute vanligt folk från debatten kring viktiga prejudikat.
Det är helt enkelt för svårtillgängligt att bara referera till NJA. Det blir också omständligare att kontrollera om AI (eller någon annan) har fabricerat rättsfall, eftersom det tar tid att söka upp och dechiffrera. Så om det inte finns en bättre lösning borde NJA alltid kombineras med namnet från HD.
Kort sagt är det väldigt frustrerande att AI hittar på egna NJA, men det är också frustrerande att vi fortsätter referera till rättsfall på ett sätt som sedan länge är förlegat.
