DEBATT – av David Frydlinger, Partner Cirio Advokatbyrå AB.
Affärsjuristens roll är stadd i oundviklig, stark förändring. Förändringen handlar om kombinationen av den kraftiga utvecklingen inom generativ AI och den pågående klimatkrisen. Jag vill här fokusera på den senare. Ingen människa, ingen affärsverksamhet, ingen organisation kommer undan den kombinerade miljömässiga och sociala kris som på allvar håller på att leda till att förutsättningarna för mänskligt liv på planeten håller på att förändras i grunden. Till det sämre. Eftersom det är samma ekonomiska system som har bidragit till att vi har nått hit som vi måste verka inom för att ta oss till en bättre plats, måste förändringar ske inom systemet. Och forskningen visar att det är fullt möjligt – det kan bli mycket bättre. Men det innebär att formerna för att bedriva affärsverksamhet med fortsatt konkurrenskraft måste förändras. Vilket självklart innebär en förändrad roll för affärsjuristen.
I dagarna publiceras min bok “Spelregler för hållbar affärsverksamhet – lagar, kontrakt och moral” av Norstedts Juridik. Mycket hedersamt har professor Johan Rockström skrivit ett förord till boken. Boken är tänkt att svara mot vad jag bedömer som ett stort behov, hos jurister men också hos många andra som arbetar eller borde arbeta med att ställa om affärsverksamheter till hållbara sådana. Ett behov av någon slags översikt och klarhet. Den som ger sig in i hållbarhetsområdet blir lätt överväldigad. Det finns ett sådant gytter av begrepp och akronymer (ESG, CSR, CSRD, SFDR, GHG, GRI, ESRS, TCFD, TNFD osv), ramverk och regelverk, standarder, vetenskapliga och ovetenskapliga studier och påståenden och så vidare att det nästan är omöjligt att inte snabbt gå vilse bland träden och tappa blicken för skogen. I allt detta förlorar man också lätt uppfattningen av vad hållbarhet över huvud taget handlar om, från global nivå till företagsnivå. Hur hänger allt ihop? Vad handlar det hela om, egentligen?
Jag försöker i boken bidra med tydliggörande svar på dessa frågor och samtidigt beskriva hur företag kan och bör ställa om till hållbara affärsverksamheter och investeringar och samtidigt följa EU-lagstiftningens krav. Affärsjurister har en central roll i den nödvändiga omställningen eftersom det som gör att världen är på väg mot ett ohållbart tillstånd i hög grad beror på de spelregler som gäller på marknaden och för företag. Med spelregler menar jag då formella regler som lagar, kontrakt, styrande dokument m.m. samt informella regler i form av sociala normer och standarder för förväntat beteende.
Dessa spelregler leder till att människor agerar repetitivt i självreproducerande system. På det planetära planet leder spelreglerna (vilket beskrivs i boken) bland annat till en exponentiell tillväxt av befolkning och ekonomi på en planet med begränsade resurser, vilket nu har lett till att sex av de nio planetära gränser som forskarna (bland annat nämnde Rockström) har identifierat har överskridits. Detta är i sin tur i hög grad ett resultat av att företag agerar enligt spelregler i självreproducerande system som skapar det som ekonomer benämner negativa externa effekter, det vill säga negativ påverkan på människor och miljö som man inte bär kostnaden för. Det är det systematiska agerandet som gör en affärsverksamhet ohållbar och det är ett annat systematiskt agerande som krävs i omställningen.
För att förstå vilket agerande som krävs är det nödvändigt att se det hela ur ett moraliskt perspektiv. Omställning till hållbar affärsverksamhet handlar ytterst om att vara bättre än sina konkurrenter ekonomiskt och samtidigt undvika överträdelser av människors rätt till jämlikhet och frihet. När ett företag till exempel förorenar en sjö till obrukbarhet så innebär det att företaget (i) anser att ens egna intressen är viktigare än de människor som kanske är i behov av sjön för dricksvatten och (ii) begränsar samma människors frihet att leva sina liv. Jämlikhet och frihet är hörnstenarna i den mänskliga värdighet som moral handlar om att skydda. Under data om utsläpp, förstörelse av biologisk mångfald, ojämställda ledningsgrupper, rättighetskränkningar i värdekedjan och så vidare döljer sig alltid moraliska överträdelser.
Detta moraliska perspektiv utgör vidare grunden för den framväxande hållbarhetsjuridiken. Den moral som pekar mot en övergången till ett systematiskt mer moraliskt sätt att bedriva verksamheten vilar på en grundläggande norm om tillbörlig aktsamhet. Med denna norm som grund sätter EU-lagstiftningen upp en slags idealbild för vad hållbara investeringar och hållbara affärsverksamheter är för något. Rapporteringskraven för finansmarknadsaktörerna (i SFDR och EU-taxonomin) och övriga företag (i CSRD och återigen EU-taxonomin) handlar om att beskriva hur väl man uppfyller denna idealbild. En idealbild som bäst kan liknas vid en moralisk person, en person som aldrig, på grund av att det ligger i den personens karaktär, orsakar någon betydande skada.
Översatt till affärsverksamhet handlar det om ett (typiskt sett vinstdrivande) företag som inte orsakar social, miljömässig eller samhällelig skada eftersom det är inbyggt i dess syfte, affärsmodell, strategi, styrande dokument, organisation, processer och rutiner, incitaments- och rapporteringssystem och – inte minst – i hur dess kontrakt ingås och skrivs. På samma sätt kan och bör alla de hållbarhetsjuridiska regelverken tolkas som juridiska omvandlingar av en mer övergripande moral som handlar om skydd av jämlikhet och frihet.
Omställningen till en hållbar affärsverksamhet handlar således om att på ett fundamentalt sätt förändra spelreglerna enligt vilka verksamheten bedrivs. Ett perspektivskifte behövs där ekonomi och moral vägs ihop i en större helhet till en annorlunda uppsättning regler. Vilken yrkeskategori är bäst på regler? Min bok ”Spelregler för hållbar affärsverksamhet” riktar sig inte bara till affärsjurister utan till alla kategorier som arbetar med företags omställning till hållbarhet. Men den är en bok om hållbarhetsjuridik och är på så sätt också ett försök att hjälpa advokater, bolagsjurister m.fl. att hitta sin roll i den omställning som kommer att ske vare sig vi vill det eller inte. Det finns många affärsjurister som redan agerar i omställningen, men jag hoppas att vi kan bli fler.
