Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Beslutsfattarna måste våga se sanningen även om den är otäck”

Debatt
Publicerad: 2019-12-27 10:42

DEBATT – av Torgny Jönsson, ordförande för föreningen Reclaimjustice

Jag minns fortfarande den julafton när jag som liten grabb fick boken ”Så funkar det” i julklapp.  Fascinerande läsning med enkla och tydliga förklaringar som förklarade samband och gjorde resultat begripliga.

”Så funkar det – juridik” borde funnits i handeln sedan länge och ha lästs av alla och envar. Inte minst av de politiker som tror att en nedmonterad rättssäkerhet är lösningen för att hantera mord på och av tonårsgrabbar, skjutningar och sprängningar som blivit vardagsmat.

Låt boken skrivas av någon med ett annat perspektiv än de som debatterar bakom riksdagshusets skyddade väggar och som upplevt den allt aggressivare våldsutvecklingen, någon som lyssnat till de verkliga förklaringarna till varför tonårskillar mördar och mördas och som upplevt dödshot och sprängningar in på bara livet.

Låt perspektivet hos andra än upphöjda domare, åklagare och advokater ta plats. ”Så funkar det inte – men borde funka” är en skildring från någon som vistats betydligt längre på livets mörka sida än i ljuset.

Det har snart gått två veckor sedan DN debatt lät publicera ett upprop där 64 ledande försvarsadvokater uttalade kritik över bristande objektivitet hos landets åklagare.

Dessutom kritiserades att åklagare inte kan hållas personligt ansvariga för fel och brister under förundersökning. Riksåklagarens svarade på kritiken och menade att det visst finns möjlighet att åtala för tjänstefel, visst kan disciplinära åtgärder vidtas och at visst kan såväl JK som JO uttala kritik. Varken advokaternas kritik eller åklagarens genmäle imponerar på den med insikt om hur det verkligen fungerar.

Allmänhetens tilltro till rättskedjans aktörer är en första förutsättning för att man ska klara möta den kanske största av politiska utmaningar – det tilltagande våld som är systemhotande. Krav på anonyma vittnen och ett kronvittnessystem är inte lösningar utan snarast tecken på symptom som indikerar minskad tilltro och tillit till rättssystemets förmåga att förhindra och beivra brott. Hur lågt ska rättssäkerhetens trösklar sänkas innan brottsbekämpande myndigheter ska anse sig vara nöjda?

Advokaternas kritiska artikel är i underkant, kanske beroende på att de delar försörjningsgren med den myndighet som kritiseras. Riksåklagarens genmäle strider mot allt bättre vetande och saknar förankring i den verklighet som mött den som någon gång försökt att få en åklagare fälld för tjänstefel. Åklagare är nämligen straffrättsligt immuna när det kommer till fel och försummelser i tjänsten. Det är istället så att det bland åklagare ses som en fjäder i hatten om man anmälts eller kritiserat av JO, det visar på styrka och oräddhet. Så funkar det.

Allmänhetens tilltro till åklagare stärks inte av den missriktade amnesti som skyddar mot alla fel begångna inom tjänsten. Om inte vittnen vågar lägga sina liv i åklagarens händer så sker det som nu har skett. Normala rättssäkerhetsgarantier sätts ur spel med hjälp av bland annat anonyma vittnen, så funkar det.

Alltsedan det uppmärksammade inslaget där poliser vid Malmöpiketen vrålade ”apejävlar” i bussen finns det en otäck och väl utspridd uppfattning om att det skulle vara bättre att låta kriminella utrota sig själva. Mammor och barn skjuts ihjäl, tonårskillar mördar och mördas. Motiven är välkända och många vet vem förövarna är, medan landets justitieminister lugnande talar om att det inte är vanliga medborgare som drabbas. Ingen vill eller vågar vittna vid rättegångar där det setts som närmast sanktionerat av staten att mörda, så funkar det.

Bland kriminella i de kretsar där det skjuts och sprängs är den illa dolda förhoppningen hos polis och åklagare om kriminellas självutplåning helt vedertagen.

Tilltron till samhällets vilja att förhindra den fortsatta våldsutvecklingen kan visas på flera sätt, ett är att i realiteten skapa möjlighet för straffrättsligt ansvarsutkrävande mot felande åklagare. Då är det möjligt att fler skulle våga träda fram och vittna, om man vet att den åklagare som kallat också kan hållas personligt ansvarig för vittnesmålets konsekvenser. Så stärks rättssäkerheten, så funkar det.

En förutsättning för att klara av att lösa de mest komplicerade samhällsproblemen är att de diskuteras. För att dessa diskussioner ska leda till lösningar måste de som har att fatta beslut våga se sanningen, hur otäck och besvärlig den än ter sig.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.