Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Asylsökande i skilsmässoprocess har svensk hemvist

Familjerätt
Publicerad: 2019-08-08 07:49
Foto: Janerik Henriksson / TT

Stockholms tingsrätt avvisade en ansökan från en irakisk kvinna om att skiljas från sin man. Eftersom paret söker uppehållstillstånd ansågs de sakna hemvist i Sverige.
Svea hovrätt anser dock inte att detta är något hinder mot svensk hemvist eftersom parets avsikt är att stanna i Sverige för gott.

Den 21 november 2018 gav den irakiska kvinnan boende i Karlskrona in en ansökan om äktenskapsskillnad till tingsrätten. I ansökan yrkade hon även ensam vårdnad om parets tre barn. Karlskrona tingsrätt bedömde att svensk domsrätt förelåg och att Stockholms tingsrätt var behörig domstol. Stämning utfärdades. I svaromålet mannen sin hustrus yrkanden och framställde för egen del yrkanden om vårdnad och umgänge.

Ifrågasatt domsrätt

Muntlig förberedelse skulle hållas den 7 februari 2019. Dagen innan uppmärksammade tingsrätten att det, trots tidigare ställningstagande, fanns anledning att ifrågasätta om svensk domsrätt föreligger.

Paret kom till Sverige 2015 och har fått avslag på ansökningarna om uppehållstillstånd hos Migrationsverket. Nu väntar de på migrationsdomstolens besked. Stockholms tingsrätt ansåg att den tid som de vistats i Sverige inte var tillräcklig, i jämförelse med den praxis som råder på migrationsområdet, för att de ska anses ha anpassat sig till de svenska förhållandena i någon större utsträckning, även med beaktande av ett barnperspektiv.

Deras vistelse kunde därför inte anses som stadigvarande och paret kunde inte anses ha hemvist i Sverige.

”Velat kringgå prövning”

Enligt 3 kap 2 § första stycket 6 punkten om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap (IÄL) får äktenskapsmål tas upp om det finns särskilda skäl för att talan prövas här i riket och käranden inte kan få sin talan prövad i den stat där han eller hon är medborgare eller har hemvist. Bestämmelsen ska tokas restriktivt.

Här ansåg tingsrätten att det är uppenbart att kvinnan genom att vända sig till tingsrätten velat kringgå den prövning som ska göras i frågan om uppehållstillstånd i migrationsdomstolen. Hon har till och med uttryckt det som att tingsrätten måste döma till äktenskapsskillnad och ge henne ensam vårdnad om barnen för att hon ska få skydd i Sverige.

”Det är dock hos Migrationsverket/migrationsdomstolen som en prövning av skyddsbehovet ska göras, och inte hos tingsrätten” skrev Stockholms tingsrätt och avvisade målet.

Avsikt att stanna

Svea hovrätt kommer till motsatt uppfattning redan utifrån hemvistbegreppet. Att familjen har ansökt om uppehållstillstånd och uppgett att de, av vissa närmare angivna skäl, inte kan återvända till Irak talar, enligt hovrätten, för att deras önskan med vistelsen i Sverige är att stanna för gott i landet. Det har inte framkommit något annat i målet än att makarna avser att stanna i Sverige till dess att frågan om uppehållstillstånd är slutligt avgjord.

Vid en samlad bedömning anser därför hovrätten att paret får anses ha förvärvat hemvist i Sverige. Det innebär att Bryssel II-förordningen är tillämplig i målet, och att svensk domstol i enlighet med artikel 3.1.a i förordningen är behörig att pröva målet i sak. Tingsrättens beslut bör därför undanröjas och målet återförvisas till tingsrätten för fortsatt handläggning. (Blendow Lexnova)


Mitt DJ Premium
Få tillgång till bakomliggande domar och dokument som ligger till grund för aktuella artiklar och reportage.

Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se