Arbetsmiljöverkets beslut att förelägga Värmlands tingsrätt att vidta åtgärder kopplade till arbetsmiljön var skäligt och kraven var såväl tillräckligt tydliga som precisa.
Det konstaterar förvaltningsrätten och avslår tingsrättens överklagande.
Tingsrätten har nu fyra månader på sig att vidta åtgärderna som omfattas av föreläggandet.
I slutet av november förra året beslutade Arbetsmiljöverket att förelägga Värmlands tingsrätt med vite om 300 000 kronor att senast den 29 april i år ha genomfört sex åtgärder kopplade till arbetsmiljön vid tingsrätten.
Tingsrätten skulle bland annat undersöka om medarbetarna känner till vart de kan vända sig om de ”känner till om det finns särskilda sätt som de ska utföra arbetet på och i sådant fall hur” samt om de vet vem de ska vända sig till för stöd och hjälp.
Arbetsrätten vid företagsrekonstruktion – några anteckningar
Finns det, som på motsvarande vis som vid konkurs, en särskild ”företagsrekonstruktionsarbetsrätt”, har den nya lagen om företagsrekonstruktion någon påverkan på arbetsrätten i vid mening – och vad innebär detta i så fall i praktiken? Erik Danhard diskuterar vilka lönefordringar som omfattas av skulduppgörelsen i en rekonstruktionsplan, vilka lönefordringar som omfattas av skyddande principer och vilken arbetsrättslig förändring som kan beslutas i en rekonstruktionsplan.
Överklagade beslutet
Tingsrätten kom sedan att överklaga beslutet till förvaltningsrätten och yrkade att det skulle upphävas. Detta då man redan bedriver ett ”systematiskt arbetsmiljöarbete och arbetar fortlöpande med den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Enligt tingsrätten hade man dessutom genomfört, eller höll på att genomföra, de åtgärder som Arbetsmiljöverket förelagt tingsrätten att genomföra – varför det det saknades skäl för vitesföreläggandet. Dessutom ansåg tingsrätten att föreläggandet var ”alltför oprecist” för att kunna kombineras med vite.
Haft skäl att meddela föreläggandet
Förvaltningsrätten anser dock, i likhet med Arbetsmiljöverket, att de aktuella kraven är tillräckligt tydliga och precisa för att tingsrätten ska kunna utläsa vad de behöver göra. Förvaltningsrätten konstaterar att tingsrätten bland annat förelagt att vidta undersökningar, bedömningar och åtgärder som får anses ha ”en tydlig handlingsdirigerande kraft”. När det gäller tingsrättens invändning om oprecisa krav anser förvaltningsrätten denna är motsägelsefull då tingsrätten samtidigt anser sig ha uppfyllt flera av kraven.
Vidare konstaterar förvaltningsrätten att man saknar anledning att ifrågasätta Arbetsmiljöverkets uppgifter om de brister myndigheten identifierat vid inspektionen av tingsrätten samt att tingsrätten och arbetstagarnas representanter har olika inställning till om vissa uppgifter stämmer eller inte. Enligt förvaltningsrätten tydliggör detta vikten av att tingsrätten undersöker bakomliggande orsakar och eventuella otydligheter på arbetsplatsen.
Förvaltningsrätten anser det inte möjligt att bedöma om de vidtagna åtgärderna fått den avsedda effekten på arbetsmiljön och anser sig inte heller att tingsrättens uppgifter medför att föreläggandet, när det utfärdades, var obehövligt. Arbetsmiljöverket har alltså haft skäl att meddelade det aktuella föreläggandet och dess krav är tillräckligt tydliga och preciserade.
