Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”På juridikens bakgård är juristen inte ensam”

Arbetsrätt
Publicerad: 2021-11-29 11:43

DEBATT – av Martina Kallenberg, Juristbyrån Martina Kallenberg

Endast advokater får driva advokatrörelse. Vem som helst, oavsett bakgrund, får starta och äga en juristbyrå.

Enligt advokatetiska regler får en advokat inte kalla sig specialist om hen saknar fog för det. En juristbyrå kan utge sig för att vara specialiserad på vilket rättsområde som helst utan att ha fog för det. Även personal utan juridisk skolning kan arbeta med detta rättsområde gentemot konsument/klient.

Advokater ska i sin marknadsföring förhålla sig till advokatetiska regler samt till marknadsföringslagen samt iaktta tystnads- och diskretionsplikt. En juristbyrå kan ingå i en koncern av andra bolag där det pumpas in pengar till aggressiv marknadsföring vilket bland annat innefattar köpta användare på sociala medier som gör att juristbyråns ranking ser jättebra ut när en konsument googlar för att hitta juridisk vägledning inom det område konsumenten söker.

Det kan ju även vara lockande för konsumenten att erbjudas ”kostnadsfri bedömning” av juristbyrån. Men frågan är av vem och med vilken bakgrund/utbildning? Får konsumenten veta det?

Min ståndpunkt har länge varit att en professionell jurist eller advokat inte ger gratis rådgivning till presumtiv klient. En professionell jurist eller advokat är medveten om att det genom rådgivning uppstår ett klientförhållande och därmed trohet, lojalitet samt tystnads- och diskretionsplikt gentemot klienten enligt advokatetiska regler – som är till för att skydda just klienten. Det finns goda skäl för klienten att betala för detta samt för en professionell jurist eller advokat att ta betalt för rådgivning. Det är dessutom inte förenligt med rättshjälpslagen att inte göra det i ärenden, där lagen kan vara aktuell.

Det är inte en slump att fackförbundet Akavia nu går ut och varnar för oskäliga villkor i anställningsavtal för jurister. Akavia nämner som exempel anställda som blir tvingade att betala skadestånd vid uppsägning, uppsägningstid som förlängs vid sjukdom eller VAB samt långa och svåra regler om konkurrensbegränsning. Det bör framhållas att advokater enligt advokatetiska regler inte får medverka till avtal av detta slag.

Akavia skriver på sin hemsida att det framförallt är inom juridiska byråer och konsultbyråer som de nya villkoren finns. Utan jurister har de som skriver sådana här avtal ingen arbetskraft, betänk det den jurist som sitter fast med ett ovan beskrivit avtal. Det ter sig som att facket kan få en tillströmning av medlemmar genom det som tyvärr är ett faktum inom juristbranschen just nu – juridiska bakgårdar.

Jag ömmar för jurister som slitit och kämpat, inte bara under juristprogrammet, utan ofta en lång tid innan dess för att få goda betyg som förstår att hen har hamnat på en juridisk bakgård när hen i själva verket förmodat ville ha ett juridiskt adekvat arbete. Och till följd av avtal som Akavia nu går ut och varnar för får känslan av att sitta fast på denna bakgård. Eftersom fenomenet nu är ett faktum inom juristbranschen är en jurist med förevarande känsla inte ensam.

Min personliga uppfattning är att dessa juridiska bakgårdar ska stävjas genom lagstiftning kring vem som får äga en verksamhet som ger juridisk rådgivning framförallt till konsument. Det är inte heller rimligt att statens pengar i form av rättshjälpsutbetalningar går till annan ägare än med juridisk kompetens/utbildning.

Trots att det finns juristbyråer som ur konsumentsynpunkt svartlistats startas nya juristbyråer upp som har precis samma upplägg – att tjäna så mycket pengar som möjligt genom att kalla sig specialister inom olika rättsområden och skylta med att byrån har anställda jurister. Som inte är ensamma om att ha hamnat på en juridisk bakgård.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se