Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Coronasmittan bör bekämpas med riskbedömningar och tillit – inte med obligatoriska temperaturmätningar

Arbetsrätt
Publicerad: 2020-06-25 10:54

KRÖNIKA – av advokaterna Sten Bauer & Margarita Kozlov vid Baker McKenzie Advokatbyrå

Under coronapandemin har många arbetsplatser mer eller mindre stängt ner och anställda arbetat hemifrån för att hindra smittspridning av viruset. Successivt öppnar nu kontor och butiker igen. Hur ska arbetsgivare gå tillväga för att motverka smittspridning så att arbetsplatsen är och förblir säker?

Det är arbetsgivarens ansvar att systematiskt undersöka och förebygga arbetsmiljörisker, så att de anställda kan arbeta utan att utsätta sig för hälsorisker, vilket inkluderar att vidta skyddsåtgärder för att förebygga smittspridning. Skyddsåtgärderna ska planeras i samverkan med arbetstagare och företagets skyddsombud, om detta finns. Generellt ska proportionerliga åtgärder vidtas, som är enkla att införa och efterleva och som inte inkräktar på de anställdas integritet.

Vad gäller och varför ska vi vara restriktiva med obligatoriska skyddsåtgärder?

För det första ska arbetsgivare se till att personal håller avstånd till varandra och regelbundet tvättar sina händer eller använder handsprit, i enlighet med Folkhälsomyndighetens allmänna råd. Hos våra klienter med verksamhet i flera länder har vi fått frågor om temperaturmätningar vid inpassering, antikroppstester, friskintyg och obligatorisk användning av ansiktsmask. Många av dessa åtgärder kan upplevas överdrivna från ett svenskt perspektiv, samt integritetskränkande. I Sverige kan man nämligen – generellt sett– lita på att anställda inte kommer till jobbet om de är sjuka och då riskerar att smitta andra. Arbetsgivare ska också vara tydliga med att anställda ska stanna hemma, även om de endast har lindriga symptom. Den generella rekommendationen är att stanna hemma minst 48 timmar efter att man har blivit frisk. Det är upp till varje arbetsgivare att påminna de anställda om vad som gäller och när det är lämpligt att stanna hemma, till exempel om man har varit på en semesterresa eller misstänker att man är smittad.

Det svenska sjuklönesystemet har en fördel; den anställde förlorar inte någon avsevärd inkomst vid sjukdom jämfört med en del andra länder där inkomsten ibland baseras på minimilön eller dricks. I länder där den anställde bär den ekonomiska risken vid sjukdom, i form av utebliven lön, har vi sett att arbetsgivare vill kontrollera arbetstagarna, till exempel genom temperaturmätningar, så att ingen kommer till arbetsplatsen smittad. I Sverige står staten, under coronapandemin, för karensavdraget. Vidare krävs det inte längre läkarintyg från och med den sjunde sjukdagen. Eftersom tröskeln att stanna hemma är låg – och obefintlig om den anställde kan arbeta på distans – så borde arbetsgivare ha förtroende för att medarbetarna inte befinner sig på arbetsplatsen vid symptom. Följaktligen är till exempel obligatoriska medicinska tester i de flesta fall inte nödvändiga.

Medicinska tester, såsom temperaturmätning vid inpassering, kan vara problematiska även utifrån integritetssynpunkt. För att arbetsgivaren ska kunna ta temperaturen på sin personal ska en intresseavvägning göras mellan arbetstagarens integritet och arbetsgivarens intresse att hindra smittspridningen på arbetsplatsen. Under pandemin kan det vara motiverat med mer ingripande åtgärder än under normala omständigheter. En obligatorisk temperaturmätning måste dock vara proportionerlig i förhållande till arbetsgivarens mål. Vidare skiljer sig proportionalitetsbedömningen mellan företag och organisationer inom exempelvis vård och omsorg och ett vanligt kontor.

Vid utbrottet av coronapandemin var det vanligt med ”självdeklarationer” och självutfärdade intyg på att man inte hade varit i kontakt med någon covid-19-smittad person, att någon i familjen hade bekräftats med covid-19, eller att man hade befunnit sig i ett riskområde. Det är svårt att veta om man varit i kontakt med någon som har eller har haft covid-19. Vidare saknar även den sistnämnda frågan betydelse eftersom Utrikesdepartementet idag avråder från resor till många länder. Vissa av dessa självdeklarationer innehöll även frågor om den anställdes hälsotillstånd och eventuella symptom. Enligt GDPR får arbetsgivaren dock inte behandla uppgifter om hälsa om det inte finns en uttrycklig skyldighet att göra så. En hälsosam arbetsmiljö kan uppnås med mindre ingripande åtgärder.

Videokonferenser, plexiglas och handdesinfektion har blivit det nya normala. I några europeiska länder, såsom Italien, är det obligatoriskt att bära ansiktsmask. Men kan arbetsgivare i Sverige begära att anställda tar på sig ansiktsmask? Svaret är i princip ja – arbetsgivaren får bestämma hur arbetet utförs. I sådant fall är det arbetsgivarens skyldighet att bekosta skyddsutrustningen och säkerställa att utrustningen fungerar, underhålls och är säker att använda. Så länge det inte råder en generell rekommendation av Folkhälsomyndigheten att bära ansiktsmask så anser vi inte att arbetsgivare ska införa en ansiktsmaskpolicy. Anledningar till det är att ansiktsmasker generellt sett är ovanliga i Sverige, och en arbetsgivare som tvingar anställda att bära ansiktsmask skulle sticka ut från mängden.

Men – en medarbetare som vägrar ta sin temperatur, lämna in en självdeklaration eller bära ansiktsmask, om detta är påtalat från arbetsgivarens sida, kan bryta mot anställningsavtalet. En arbetsgivare kan då besluta om att arbetstagaren ska befrias från sin arbetsplikt med rätt till lön eller beordra denne att arbeta hemifrån. I normala fall går det däremot inte att straffa eller säga upp den anställde. Undantaget är de fall då de anställda kan tänkas bli särskilt utsatta för coronaviruset, exempelvis de som arbetar inom vård och omsorg.

Problemet med coronaviruset är att det råder osäkerhet huruvida man kan vara sjuk och smitta andra utan att ha några symptom. En del arbetsgivare erbjuder sina anställda att göra antikroppstester, vilka genomförs av privata hälsovårdsföretag. Dessa är välkomna om de genomförs på frivillig basis och om personuppgifter anonymiseras. Antikroppstester för covid-19 kan visa hur stor andel av personalen som har haft viruset, för att planera resurser, för att fatta beslut om de anställda kan jobba på kontoret och/eller om fysiska möten och resor kan återupptas.

Arbetsgivare bör dock inte få del av testresultaten på individnivå, eftersom testresultat och andra uppgifter som framkommer vid provtagningen är typiskt sett journaluppgifter som ska behandlas av vårdgivare (Nilsson, Jennie, 2020 ”Arbetsgivare får inte skapa register över anställda med antikroppar”. Dagens Juridik, 2020-06-18). Förhoppningen är att antikroppstester ska kunna hjälpa verksamheter att fungera normalt igen.

Arbetsgivare ska löpande följa utvecklingen av covid-19 och arbeta för att minimera risker på arbetsplatsen. Val av skyddsåtgärder ska ses som steg i trappan. För verksamheter där de anställda riskerar att komma i kontakt med smitta kan temperaturmätningar vara acceptabla. I övrigt får vi fortsätta att hålla avstånd till varandra, tvätta händer och hålla oss borta från arbetsplatsen vid symptom. Den stora frågan är bara hur länge det ska behöva fortgå.


Dela sidan:
Skriv ut:

Dagens Juridik
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.