Hovrätten friar en man som dömts för olovlig körning efter att ha kört bil på sitt utländska körkort längre än vad som är tillåtet.
Bilkörning har varit en förutsättning för den tjänst i Sverige som mannen omplacerats till och enligt besked från mannens arbetsgivare har det inte varit några problem att använda det utländska körkortet här.
En amerikansk man dömdes i Stockholms tingsrätt till 30 dagsböter på totalt drygt 20 000 kronor för olovlig körning. Mannen hade stoppats av polis när han i november 2018 körde bil vid Norr Mälarstrand i Stockholm.
Det visade sig då att han körde på ett amerikanskt körkort, trots att mer än ett år gått sedan han folkbokförde sig i Sverige.
En reformering av reglerna för påföljdsbestämning?
I Tidöavtalet finns ett särskilt avsnitt om straffrättspolitiken. Siktet verkar vara inställt på att göra betydande förändringar bland annat när det gäller reglerna för påföljdsbestämning. Martin Borgeke tar upp vissa problem med den nuvarande regleringen som, menar han, en framtida revidering av påföljdsbestämningsreglerna gärna får omfatta.
Arbetsgivaren hade gett annan information
Mannen hade blivit omplacerad av sin arbetsgivare till Sverige och fått en företagsbil här. I samband med detta hade han frågat den tredje part som arbetsgivaren använde för visumansökan med mera om de behövde hans körkort för ”registrering, försäkring eller liknande”.
Arbetsgivaren hade svarat nekande på frågan och mannen hade i och med det inte gjort några egna efterforskningar hos svenska myndigheter kring körkortsbehörigheten. Om han känt till att det inte var tillåtet skulle han inte ha kört bilen, uppgav han i tingsrätten.
Tingsrätten konstaterade dock, med hänvisning till NJA 1986 s. 392, att det krävs särskilda omständigheter för att godta ett påstående om att föraren trott sig ha rätt att köra bil. Några sådana omständigheter fanns inte utan mannen måste enligt domstolen ha insett risken för att han inte hade rätt att köra på sitt amerikanska körkort. Han hade därför gjort sig skyldig till olovlig körning genom likgiltighetsuppsåt.
Svea hovrätt beslutade senare att inte meddela prövningstillstånd i målet.
Helomvändning i hovrätten efter HD:s uppläxning
Högsta domstolen valde dock att ändra hovrättens beslut. Domstolen nöjde sig med att hänvisa till ett annat avgörande, där en man i september 2019 friades efter att ha kört på ett afghanskt körkort – bland annat eftersom han före resan till Sverige kontaktat Polisen angående vilka regler som gäller.
Hovrätten beslutar nu, efter att ha prövat målet, att ändra den fällande domen och frikänner istället den amerikanske mannen.
Det är i och för sig utrett att mannen vid gärningstillfället insåg att det fanns en risk för att hans körkort inte längre gällde i Sverige.
Att köra bil är dock en förutsättning för att mannen ska kunna utföra sitt arbete i Sverige. Han säger sig också ha frågat sin arbetsgivare om hans körkort gällde här och då ha fått svar att det inte var några problem.
Dessa omständigheter talar mot att mannen vid tidpunkten för körningen varit likgiltig inför att körkortet inte var giltigt. Det kan enligt hovrätten inte heller anses styrkt att en insikt om avsaknaden av förarbehörighet inte skulle ha avhållit mannen från att köra. Eftersom körningen inte har varit uppsåtlig ogillas åtalet. (Blendow Lexnova).
