En tidigare friad 17-åring döms för falskt larm i hovrätten sedan hon lämnat felaktiga uppgifter om en påstådd våldtäkt.
Hovrätten anser nämligen att hennes berättelse vid larmet skiljer sig avsevärt från det som hon senare förklarat faktiskt hände.
Det var i januari i år som en då 17-årig flicka larmade Polisen och uppgav att
hon hade blivit utsatt för en våldtäkt. Det inkomna larmet satte igång en stor polisinsats med hundpatrull och avspärrningar av den påstådda brottsplatsen.
När 17-åringen dagen efter förhördes om brottet framkom det dock att hon lämnat felaktiga uppgifter om händelsen och hon åtalades senare misstänkt för falskt larm.
Inte visat att utryckningen var onödig
Under huvudförhandlingen förklarade 17-åringen, ”på ett klart och detaljerat sätt”, att hon utsatts för sexuella övergrepp under den aktuella natten, men på en annan plats och under andra förhållanden än vad hon uppgav till Polisen.
Anledningen var att hon kände rädsla för förövaren och framtida följder, samt att hon inte insåg att hennes telefonsamtal skulle få de följder som det fick. Hon agerade också impulsivt när hon svarade på Polisens följdfrågor.
Tingsrätten friade 17-åringen från åtalet, bland annat eftersom ett läkarintyg stödde uppgiften om att hon hade bristande impulskontroll. Det ansågs inte heller uteslutet att hon samma natt blev utsatt för sexuella övergrepp på en annan plats, även om hon i samtalet till polisen lämnade oriktiga detaljer om dessa. Sammantaget var det inte visat att uppgifterna flickan lämnat var oriktiga eller att polisutryckningen var onödig.
Hovrätten ändrar tingsrättens dom
Åklagaren valde senare att överklaga domen till hovrätten som nu går på dennes linje och fäller 17-åringen för falskt larm. Domstolen anser att hennes ”detaljrika och felaktiga” berättelse till polisen avsevärt skiljer sig från vad hon senare menar att hon faktiskt har varit med om i fråga om tillvägagångssätt, plats och gärningsman.
Uppgifterna hon lämnade till polisen är därför att bedöma som oriktiga.
Eftersom säkerhetsåtgärderna baserades på dessa oriktiga uppgifter var de utsiktslösa och mer omfattande än om hon berättat vad som verkligen hänt, och de var därför även onödiga.
Gällande frågan om uppsåt framhåller rätten att det genom vittnesuppgifter är bevisat att 17-åringen medvetet lämnade oriktiga uppgifter, och med tanke på att hon även i efterföljande samtal stått fast vid sin berättelse har hon även haft uppsåt till de onödiga säkerhetsåtgärderna.
På grund av hennes låga ålder bestäms påföljden till 50 dagsböter á 50 kronor. (Blendow Lexnova)
