Ett Stockholmspar skaffade barn genom en surrogatmamma i USA och fastslogs av amerikansk domstol vara barnets far och mor. Men svensk domstol vägrar godkänna kvinnan som moder. Hon rekommenderas i stället att adoptera barnet.
Det är andra gången på kort tid som frågan om surrogatmödraskap ställs på sin spets. Högsta domstolen beslutade i ett vägledande fall den 13 juni i år, Ö 3462-18, att en amerikansk dom som pekade ut en svensk kvinna som mor skulle erkännas i Sverige trots att det saknas stöd för det i svensk lag. I både det fallet och det nu aktuella i Svea hovrätt hade barnet kommit till genom att ett donerat ägg från en anonym donator befruktats utanför kroppen med användning av spermier från kvinnans sambo och därefter förts in i en amerikansk kvinnas livmoder.
Fortfarande gifta
Skillnaden mellan HD-avgörandet och målet i Svea hovrätt är att samboparet hade separerat vilket omöjliggjorde en adoption från kvinnans sida. En adoption skulle nämligen ha inneburit att pappan skulle ha blivit av med sitt föräldraskap.
I hovrättsfallet är paret som skaffade barnet fortfarande gifta.
Möjlighet att adoptera
Hovrätten som gör samma bedömning som Nacka tingsrätt konstaterar att det saknas regler i svensk rätt beträffande moderskap till barn i internationella förhållanden (jfr prop. 2017/18:155 s. 39 ff). Moderskap faller utanför lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågors tillämpningsområde.
Hovrätten väljer en annan väg än HD eftersom det aktuella paret alltjämt är gifta. Det finns således, menar Svea hovrätt, en möjlighet för kvinnan att adoptera barnet i enlighet med reglerna i föräldrabalken.
Mannen erkänns som pappa
Och då det finns ”ett annat sätt att tillgodose barnets rätt till privatliv och uppfylla principen om barnets bästa saknas det förutsättningar för att i detta ärende erkänna den utländska domen. Överklagandet ska därför avslås”.
Däremot erkänner både instanserna mannen, som sperman kom ifrån, som pappa till barnet. (Blendow Lexnova)
