När hovrätten lindrade fängelsestraffet för 39-åringens krigsförbrytelser i Irak pekade man på en ”knaper praxis kring krigsförbrytelser mot lik utomlands”.
Det ska Högsta domstolen nu råda bot på, i och med ett meddelat prövningstillstånd.
Mannen har tagit kränkande fotografier med stupade fiender – men varken flyttat eller skadat dem.
En nu 39-årig man som under 2015 varit med i den irakiska armén och peshmergastyrkorna och stridit mot terrorgruppen IS åtalades vid Örebro tingsrätt för krigsförbrytelse.
Poserade med stympade kroppar
Mannen har i området Daquq i provinsen Kirkuk i Irak tillsammans med andra personer ur armén poserat och låtit sig fotograferas invid fyra kroppar, varav tre har varit stympade. På vissa av fotografierna har mannen och andra trampat på kropparna. Som en del i bevisningen finns även en film där de stridande spottar och sparkar på en kropp, uttalar sig nedsättande om den samt stöter i kroppen med en gevärspipa. Mannen har lagt upp bilder från dessa händelser på sina båda Facebook-konton.
Tingsrätten slog inledningsvis fast att det vid den aktuella tidpunkten pågick en icke-internationell väpnad konflikt i Irak mellan staten Irak, peshmergastyrkorna (som var allierade med irakiska staten) och IS. Mannen hade enligt tingsrätten också tillsammans med andra utsatt de fyra döda eller svårt skadade personerna för en kränkande och nedsättande behandling. Tingsrätten avfärdade mannens invändning om att han blivit beordrad att delta i fotograferingen och konstaterade att filmen från händelsen inte ger intrycket att mannen deltagit mot sin vilja – utan att han snarare aktivt deltar i poseringen med kropparna. Att mannen själv på olika sätt använt bilderna genom att bland annat publicera dem på Facebook talade enligt tingsrätten i samma riktning.
Kränkningen spridits
Genom publiceringen hade kränkningen även fått en vidare spridning – särskilt eftersom de aktuella Facebook-sidorna varit öppna och kunnat besökas av vem som helst. Tingsrätten fann mot denna bakgrund åtalet styrkt och fällde mannen för krigsförbrytelse. Mannen fälldes dessutom för olovlig körning, grovt brott, samt brukande av falsk urkund efter att ha använt ett förfalskat körkort. Den samlade påföljden bestämdes till fängelse i 15 månader.
Göta hovrätt lindrade senare domen mot mannen och dömde honom till ett års fängelse.
Hovrätten anslöt sig huvudsakligen till tingsrättens bedömningar i skuldfrågan, och avfärdade alltså mannens invändning om att han borde frias eftersom han bara följt order. Domstolen höll också med om att utredningen talar mot att mannen deltagit mot sin vilja – och tillade dessutom att brottsligheten haft en ”sådan beskaffenhet att han i allt fall inte kunnat undgå straffrättsligt ansvar på grund av förmans befallning”.
Knaper praxis
När det gällde påföljden betonade dock hovrätten det breda spektrum av gärningar som faller in under rubriceringen krigsförbrytelse, som har ett maxstraff på sex års fängelse. Mannens offer har utsatts för ”en förödmjukande och nedsättande behandling som varit ägnad att allvarligt kränka den personliga värdigheten”. Mannen dömdes dock inte för att ha flyttat eller skadat personerna, som av hovrätten förutsattes redan ha varit döda.
”Praxis vad gäller krigsförbrytelse begånget utomlands mot lik är knaper”, noterade hovrätten – som dock valde att jämföra med om handlingarna hade begåtts i Sverige. Mannen skulle då ha dömts för griftefridsbrott, med ett maxstraff på två års fängelse. Att mannen långt senare publicerat bilder från händelsen skulle samtidigt inte ses som en försvårande omständighet. Vid en samlad bedömning ansåg hovrätten att fängelsestraffet skulle bestämmas till ett års fängelse.
Mannen – som i hovrätten velat bli friad eller åtminstone slippa fängelse – överklagade domen.
Högsta domstolen beslutar nu också att meddela prövningstillstånd i målet. (Blendow Lexnova)