En 45-årig kvinna måste betala tillbaka det lån som hon hävdar att någon annan obehörigen ingått i hennes namn.
Tingsrätten anser att hon inte gjort det sannolikt att någon använt hennes bank-id för att signera låneavtalet, bland annat eftersom misstankarna mot dottern inte var underbyggda.
Ett inkassobolag yrkade i Jönköpings tingsrätt att en 45-årig kvinna skulle betala för det låneavtal på över 22 000 kronor som hon ingått med ett företag under 2017. Kvinnan hade vägrat betala trots betalningspåminnelser och inkassokrav, eftersom hon menade att någon annan använt hennes bank-id för att teckna lånet.
Ungdomsreduktionen i livstidsfall
I en nyligen meddelad dom tar Högsta domstolen upp en fråga som har varit olöst under många år: Hur ska straffmätningen ske när en ung person, som på grund av sin låga ålder inte får dömas till livstids fängelse, har begått brott som för en vuxen hade föranlett livstid? Martin Borgeke redovisar avgörandet och diskuterar dess närmare innebörd.
Misstänkte dottern
Enligt henne hade hon förut haft problem med att någon tagit lån och krediter utan att hon vetat om det. Bland annat hade någon skapat ett nytt band-id i hennes namn och kopplat det till hennes konto. Hon misstänkte att det var hennes dotter som låg bakom lånen och polisanmälde henne för bedrägeri, men förundersökningen lades ner.
Tingsrätten framhåller att det är 45-åringen som ska göra det antagligt att någon obehörigen använt hennes bank-id. Man noterar också att det dröjde ett helt år från det att låneavtalet ingicks till dess att hon polisanmälde sin dotter för bedrägeri. Hon har inte heller redogjort närmare för hur eller varför bedrägeriet ska ha gått till eller varför hon misstänker sin dotter.
Ingen bevisning
Kvinnan har inte heller lämnat in någon bevisning gällande det ytterligare bank-id som skapats i hennes namn. Utöver det har återbetalningar skett på lånet, som har kommit från kvinnans konto och hon har inte visat på något som tyder på att någon annan gjorde de återbetalningarna.
Sammantaget anser tingsrätten att kvinnan inte gjort det antagligt att någon annan använt hennes bank-id för att ta lånet i hennes namn. Avtalet godtas därför som fordringsbevis och kvinnan anses återbetalningsskyldig för lånet. (Blendow Lexnova)
