Advokaten som missade ”erforderliga undersökningar av sakens rättsliga sida och brast i sin analys av de faktiska omständigheterna, rättsläget och de processuella förutsättningarna” i samband med en förlikning var vårdslös.
Det framstår, enligt Varbergs tingsrätt, som ”mot allt förnuft” att klienten skulle ha ingått förlikningen om hon fått korrekta råd.
I den här tvisten står dödsboet efter en kvinna som var föremål för ett testamente från en äldre man som inte lever längre mot kvinnans advokat. Kvinnan hade arbetat på ett vårdhem där mannens fru hade vårdats och sedan följt med dem på resor och hjälpt dem på deras fastighet på Gotland. Enligt äktenskapsförord var all egendom i parets äktenskap enskild och giftorätt utesluten. De hade inga gemensamma barn men kvinnan hade en dotter från ett tidigare äktenskap.
Mannens vårdare skulle få andel
Mannen överlevde sin fru och efterlämnade som dödsbodelägare dels tre brorsbarn, dels två systerbarn och dels den nämnda testamentstagaren som universell testamentstagare. Enligt det aktuella testamentet skulle två av mannens systerbarn erhålla fastigheten på Gotland med hälften vardera. Resterande kvarlåtenskap, bland annat en bostadsrättslägenhet, skulle tillfalla kvinnan som vårdade mannen. Testamentet godkändes av samtliga utom ett av syskonbarnen. Nettobehållningen i boet uppgick till cirka 8,8 miljoner kronor.
Dödsboet efter den först avlidna av makarna har gjort gällande att äktenskapsförordet makarna emellan är ogiltigt och att hustrun har en dold äganderätt i bostadsrättslägenheten. Om dödsboet efter kvinnan vinner framgång skulle behållningen i dödsboet efter kvinnans make minska med 2 miljoner kronor.
Syskonbarn klandrade
Dessutom klandrade det syskonbarn efter mannen som blev lottlös nämnda testamente vid Solna tingsrätt i april 2016. Det är den förlikning som kom att träffas som nu drabbar den aktuella advokaten på Västkusten. I målet framkommer att den kvinna som dödsboets talan rör först ville ha fyra miljoner kronor i förlikningen vilket förkastades av motparten. Då föreslog kvinnan i stället två miljoner kronor. När tingsfiskalen sedan skickade ut den skriftliga versionen blev innebörden att syskonbarnet skulle få 6,1 miljoner kronor av behållningen i boet och testamentstagaren resten.
Följden av den, enligt dödsboet, oaktsamma rådgivningen från advokaten har blivit att testamentstagaren har gått med på en förlikningslikvid som med flera miljoner kronor överstiger det som hon riskerade att förlora på grund av rättegången.
Fastställa skadan
Målet handlar bara om att fastställa skadan eftersom skadans storlek är oklar då boutredningen ännu inte har slutförts. Det kan bli så att behållningen i boet understiger 6,1 miljoner kronor och att dödsboet inte får något alls.
Advokaten uppgav att de skriftliga förlikningsförslagen inte motsvarade det som hade överenskommits muntligen. Han informerade därför sin klient om detta och rådde henne att begära att förlikningsavtalet justerades så att det var i enlighet med den av parterna ingångna förlikningen. Hennes önskan var dock att inte begära någon rättelse och hon ville inte heller överklaga den stadfästa förlikningen.
”Inte lidit skada”
Advokaten hävdade vidare bland annat att då delägarna i dödsboet aldrig träffat testatorn kan det inte ha varit hans yttersta vilja att de skulle ärva honom. Och eftersom de inte har rätt till någon del av kvarlåtenskapen efter mannen hade dödsboet inte lidit någon skada även för det fall att advokaten skulle ha varit oaktsam vid sin rådgivning.
Tingsrätten anser det är utrett att parterna vid förlikningssammanträdet den 11 januari 2017 muntligen träffade den överenskommelse som senare stadfästes av Solna tingsrätt.
När det gäller frågan om oaktsamhet säger domstolen bland annat att innehållet i rättegångsskrifterna och sättet på vilket advokaten har utformat testamentstagarens svaromål talar med styrka för att advokaten inte har förstått de arvsrättsliga reglerna och det processuella läget i och med att endast syskonbarnet hade klandrat mannens testamente.
Varit oaktsam
Tingsrätten anser det bevisat att advokaten inte har gjort ”erforderliga undersökningar av sakens rättsliga sida och att han har brustit i sin analys av de faktiska omständigheterna, rättsläget och de processuella förutsättningarna som rådde. Han har därmed varit oaktsam vid uppdragets utförande i samband med ingåendet av förlikningen…”.
Tingsrätten konstaterar vid en jämförelse av utfallet av förlikningen med utfallet om testamentstagaren hade medgett syskonbarnets klandertalan att förlikningen i princip innebar en gåva på flera miljoner kronor till förmån för syskonbarnet. Detta trots att testamentstagaren inte var förmögen samt att hon inte kände syskonbarnet.
Skadeståndsgrundande vårdslöshet
Sammanfattningsvis innebär det att kvinnan ingick förlikningen på grundval av de råd hon fick av advokaten och att hon inte skulle ha ingått den om hon hade fått riktiga råd. Det föreligger därmed skadeståndsgrundande vårdslöshet.
I fråga om dödsbodelägarnas har lidit någon skada uppger domstolen att när testatorn avled fick kvinnan i egenskap av universell testamentstagare, och därmed dödsbodelägare, omedelbart andel i dödsboet efter honom. Denna andel har kvinnan fritt kunnat förfoga över, och när hon avled övergick hennes andel i mannens dödsbo till dödsboet efter henne. Därför faller advokatens invändning i denna del.
Advokaten är alltså skadeståndsskyldig. (Blendow Lexnova)
