41 personer döms i en omfattande bedrägerihärva rörande så kallade statliga lönegarantier.
De felaktiga utbetalningarna möjliggjordes genom att ett stort antal personer uppgav sig ha lönefordringar till bolaget när dessa gått i konkurs – trots att så inte var fallet.
Nu döms två av huvudmännen till fyra respektive tre och ett halvt års fängelse.
Det var i september förra året som åklagare vid Ekobrottsmyndigheten åtalade 47 personer för inblandning i en omfattande bedrägerihärva med lönegarantier.
Brottsmisstankarna omfattade grova bedrägerier mot lönegarantisystemet, grova bokföringsbrott och penningtvättsbrott. Enligt åtalet hade sammanlagt omkring sex miljoner kronor betalats ut på oriktiga grunder.
GDPR-utmaningar – biometrisk inpassering och slumpvis drogtestning
Behandling av personuppgifter i arbetslivet är en av de frågor som Integritetsskyddsmyndigheten kommer att titta närmare på framöver – det framgår av myndighetens tillsyns- och vägledningsprioriteringar från mars 2025. Johan Sundberg och Johan Thörn tar här upp några av de områden där det finns särskilda utmaningar ur GDPR- och arbetsrättsperspektiv, nämligen slumpvisa alkohol- och drogtester av anställda samt ny teknik för inpassering med användning av exempelvis fingeravtryck eller ansiktsigenkänning.
Lurade Länsstyrelsen att anställda hade fordringar
Den statliga lönegarantin innebär att staten svarar för betalning av, bland annat, arbetstagares lön hos en arbetsgivare som har försatts i konkurs eller är föremål för företagsrekonstruktion. Målet har handlat om lönegaranti till uppgivna arbetstagare i fem företag, där konkursförvaltaren varit densamma i fyra av företagen. Företagens verksamhetsmål har varit att bedriva byggtjänster, byggstädning och/eller skönhetsvård, alternativt personaluthyrning i dessa branscher.
Enligt åtalen påstods huvudmän i bolagen ha vilselett och därigenom förmått Länsstyrelsen att betala ut statlig lönegaranti till ett antal personer. Huvudmännen påstods ha förmått Länsstyrelsen att personerna varit anställda i bolaget och därmed hade giltiga lönefordringar till bolaget och således rätt till statlig lönegaranti – trots att så inte var fallet.
De så kallade lönegarantitagarna åtalades å sin sida för att falskeligen ha givit sken av att de arbetat för bolagen och sedan framfört löneanspråk som de sen fått utbetalt i lönegarantier.
41 personer döms
Tingsrätten dömer nu fem personer för ett, eller flera fall, av grova bedrägerier och fyra personer för försök till grovt bedrägeri. Tre ytterligare personer döms för grovt bokföringsbrott, i ett eller flera fall, och två personer döms för brott mot aktiebolagslagen. 14 av de som åtalats för att ha tagit emot lönegarantier dlms för bedrägeri, en för försök till bedrägeri och ytterligare 16 personer döms för penningtvättsbrott. Sex personer frikänns helt.
Påföljden för två av de åtalade huvudpersonerna har bestämts till fyra respektive tre och ett halvt års fängelse.
