Utredaren Runar Viksten menar att Säpo har en ”väl fungerande organisation” som kan fånga upp terrorister och eliminera dessa. ”Ingenting tyder på att det brustit”, skriver han i rapporten om Säpos hantering av de uppgifter man fick om Akilov före terrordådet på Drottninggatan.
”Förbättringar av lagstiftningen”
Runar Viksten, tidigare chefsrådman och ordförande vid Försvarsunderättelsedomstolen, konstaterar också att register- och sekretesslagstiftningen som styr Säkerhetspolisens möjligheter att granska personer ”inte har inneburit några hinder eller begränsningar som inverkat på möjligheterna att förhindra attentatet”. Men samtidigt föreslår Viksten en rad ”förbättringar” av lagstiftningen.
Återkalla uppehållstillstånd
Viksten pekar bland annat på behovet av att ändra tidsfristen på tre år enligt utlänningslagen när det gäller att kunna återkalla uppehållstillstånd. Detta eftersom Migrationsverkets remisser till Säpo kan vara för kortfattade för att man ska kunna bedöma hotnivån och det senare kan komma fram saker som ”förändrar hela bilden”.
Avslag kan utlösa terrordåd
Viksten pekar också på problemen med det stora antalet ärenden som ligger för verkställighet av utvisningsbeslut där ett slutligt avslag kan vara ”en utlösande faktor” för terrordåd.
En prioritering av ärendena skulle behövas enligt Viksten och Gränspolisens information skulle därför behöva samköras med Säpos register. Viksten efterlyser också en ändring i utlänningslagen när det gäller att utöka möjligheterna att ta utlänningar i förvar.
Säpo behöver direktåtkomst
Säpo skulle enligt Viksten också behöva direktåtkomst till registret med kvotflyktingärenden för att tidigt kunna identifiera personer som kan utgöra ett hot. Det behövs enligt Viksten även utökade möjligheter att överklaga beslut om främlingspass samt förändrade regler om arbetstillstånd och frister för förvärv av medborgarskap i utlännings- och medborgarlagstiftningen
Viksten pekar även på att det förändrade straffansvaret för terroristbrott gällande samröre med terrororganisationer behöver följas av bättre möjligheter att använda signalspaning i ett tidigare skede än vad man kan i dag.
Kan inte avlyssna internet
Enligt Viksten saknar Säpo vidare ”nästan helt möjligheter att avlyssna internetbaserad kommunikation”. En sådan möjlighet måste enligt Viksten införas för att kunna avvärja terroristattacker. Han pekar också på riskerna med att man begränsar möjligheterna till datalagring av information från mobiltelefoner.
Viksten föreslår också att man inför vissa krav när det gäller att köpa kontantkort till mobiltelefoner genom att att köpet registreras eller att köparen måste legitimera sig.
”Inte haft sådan konkrektion”
De underrättelser som funnits i Akilovs fall har enligt Viksten ”inte haft sådan konkrektion att förutsättningar funnits för att utnyttja t ex preventiva tvångsmedel”, det vill säga hemlig avlyssning och övervakning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning.
Säpos arbete att granska Akilov inleddes den 31 augusti 2016 och avslutades den 19 januari 2017. Informationen som kom in till Säpo kom från chattar på sociala medier som rört ”tänkbara möjligheter för terroristdåd och inte några konkreta planer”. Viksten menar att informationen kan liknas vid ”hundratalet” liknande uppslag hos Säpo.
