KU behandlade nyligen frågan om tolkars tystnadsplikt och föreslog för riksdagen att det skulle riktas ett så kallat tillkännagivande till regeringen om att frågan måste utredas.
Bakgrunden är att tolkars tystnadsplikt idag regleras olika beroende på om de är auktoriserade eller inte – och om de anlitas privat eller av en myndighet.
Omfattas av OSL
Om en tolk anlitas av en myndighet eller på annat sätt deltar i offentlig verksamhet omfattas tolken av tystnadsplikt enligt offentlighets- och sekretesslagen.
För tolkar som anlitas privat är regelverket däremot uppdelat mellan auktoriserade och icke-auktoriserade tolkar. De tolkar som är auktoriserade omfattas av lagen om tystnadsplikt för vissa tolkar och översättare.
Däremot föreskrivs ingen tystnadsplikt för icke-auktoriserade tolkar – trots att de utför samma jobb som en auktoriserad tolk och får kännedom om samma information,
Skapar också problem
Konstitutionsutskottet ifrågasätter om en sådan skillnad är befogad. Samtidigt identifierar KU en rad problem som en utökning av tystnadsplikten skulle kunna innebära – inte minst för alla de privatpersoner som agerar tolk åt till exempel sina familjemedlemmar.
Riksdagen ställer sig nu bakom KU:s förslag om att regeringen borde gå till botten med frågan.
