Domen om den planerade muslimska friskolan i Borås kom förra veckan och har väckt stor debatt. Varken förvaltningsrätten eller kammarrätten anser dock att lagen ger utrymme för någon annan tolkning än att ge grönt ljus för skolan
Bakgrunden är att Skolinspektionen, hösten 2016, godkände att en friskola med muslimsk inriktning skulle få etablera sig i Borås kommun.
Risk för segregation
Beslutet överklagades av kommunen till Förvaltningsrätten i Stockholm där kommunen hävdade att etableringen skulle leda till ökad segregation.
Enligt kommunen kunde begreppet ”segregation” rymmas inom den bestämmelse i skollagen där det framgår att en friskola kan stoppas om den skulle innebära ”påtagliga negativa följder på lång sikt för eleverna” eller för den kommunala skolan.
Förvaltningsrätten i Stockholm konstaterade att den åberopade bestämmelsen i första hand syftar på att den kommunala skolan till att kunna stoppa en friskola om till exempel kommunala skolor skulle behöva läggas ned till följd av en överetablering.
Krävs konkreta omständigheter
Förvaltningsrätten hänvisade dock till en kammarrättsdom från år 2015 och slog fast att skollagen i och för sig medger att segregation kan använda som grund för avslag – men bara om det ”konkret kan visas hur segregationen kommer att ta sig uttryck”.
Att endast hänvisa till en risk för segregation i största allmänhet är däremot inte tillräckligt och kommunens överklagande avslogs därför av förvaltningsrätten.
Kammarrätten instämmer
Kommunen överklagade till Kammarrätten i Stockholm och pekade på att det inte var möjligt att ange mer konkreta omständigheter eftersom det ännu inte fanns något beslut om var friskolan skulle placeras.
Kommunen hävdade dock att friskolor i allmänhet spär på segregation.
Kammarrätten delar förvaltningsrättens resonemang om att segregation i och för sig kan tänkas utgöra en grund för avslag men att det i sådana fall krävs just konkreta omständigheter.
Endast muslimska barn
När det gäller risken för att den muslimska friskolan skolan skulle kunna medföra en ökad segregation skriver kammarrätten i sin dom:
”Det har inte kommit fram annat än att föreningens skolverksamhet skulle vara öppen för alla. Av föreningens stadgar framgår emellertid att skolans syfte bl.a. är att främja uppfostran av muslimska barn, varvid särskild hänsyn ska tas till den islamiska kulturen. Det är därför sannolikt att närmast uteslutande barn från muslimska familjer skulle gå på skolan.”
”Särskild hänsyn ska enligt stadgarna också tas till det arabiska språket. Det sagda innebär minskade möjligheter till möten mellan elever med olika trosuppfattning och olika språk, vilket i sin tur kan medföra risk för ökad segregation.”
500 av 13 000 barn
Enligt kammarrätten är dock denna risk inte i sig tillräcklig för att säga nej. Nästa fråga som måste utredas är nämligen om denna risk innebär att det ”vid en helhetsbedömning för skolväsendet utifrån ett elevperspektiv, föreligger sådana påtagliga negativa följder på lång sikt av föreningens etablering att ansökan ska avslås.”
Kammarrätten konstaterar att den planerade skolan skulle innehålla cirka 50 elever i förskolan och 450 elever i grundskolan – och att detta ska jämföras med det totala elevunderlaget i kommunen på knappt 13 000 barn.
Det är alltså, enligt kammarrätten, fråga om en mindre skola i förhållande till elevunderlaget:
Brett utbud viktigt
Kammarrätten konstaterar att skollagen särskilt lyfter fram ”att elevers möjlighet att välja skola och ha tillgång till ett brett utbud av utbildningar är en viktig kvalitetsaspekt i skolväsendet” och att detta väger tungt.
Kammarrätten skriver:
”Vid en helhetsbedömning anser kammarrätten att kommunen i det aktuella fallet inte förmått påvisa att risken för ökad segregation innebär sådana negativa följder på lång sikt av föreningens etablering att ansökan om huvudmannaskap ska avslås.”
Kammarrätten ger därför grönt ljus för friskolan.
