KRÖNIKA – av Ulrika Rogland, tidigare domare och åklagare som nu arbetar som advokat och målsägarbiträde med fokus på brott mot barn, relationsvåld, sexualbrott och hedersvåld
Högsta domstolen har nyligen meddelat prövningstillstånd i ett ärende som gäller verkställighet vid umgänge. Frågan är om en pappa gjort tillräckligt när han följde sina döttrar till mammans hus och den elvaåriga dottern istället för att gå in i mammans hus cyklade till en kompis. Tingsrätten ansåg att han inte gjort tillräckligt och hovrätten meddelade inte prövningstillstånd
Barnets bästa ska ligga i fokus i alla mål och ärenden som rör barn. Det säger lagen och barnkonventionen som snart ska bli lag. Det är också vad domstolarna skriver i sina skäl. Att deras beslut är förenligt med barnens bästa. Men är det verkligen så? I mål om vårdnad och umgänge är det föräldrarna som tvistar. Barnen får möjligen komma till tals i kortare samtal med socialsekreterare. Socialsekreterare som de endast träffar vid några få tillfällen och ändå förväntas barnen att vid dessa möten kunna berätta hur de har det och vad de vill.
Få mål och ärenden handlar så lite om juridik som de som handlar om vårdnad och umgänge av barn och verkställighet av dessa beslut. I inga andra mål och ärenden är man lika beroende av domarens goda omdömen som i dessa och i inga andra mål och ärenden är utgången så oviss som i dessa.
Min bestämda uppfattning är att något måste göras om domstolarna ska kunna fortsätta tala om att de tar hänsyn till vad som är bäst för barnet. Det behövs mer aktiva domstolar som inhämtar kompletterande utredning när det behövs. Mer användande av expertis och att endast särskilt lämpliga och utbildade domare får döma i dessa mål.
Barn måste få egna ombud. Ombud som får en möjlighet att träffa barnet mer än vid enstaka tillfällen och som kan föra barnets talan. Det heter att det handlar om barnen men egentligen handlar målen huvudsakligen om föräldrarna.
Och när det gäller verkställighet. Barn är inga saker som kan överlämnas med tvång. När domstolen dömer ut viten eller beslutar om polishämtning av barn utsätter de barnen för en enorm press och för trauma. Viten och polishämtning är inget annat än straff för den förälder som inte följer domstolens beslut. Men det är barnet som får betala. Polishämtning ska aldrig få ske om inte barnet som ska hämtas är i omedelbar fara och vite kan så gott som aldrig anses vara förenligt med barnens bästa.
Dessa bestämmelser måste ses över.
Tingsrätten ansåg att pappan skulle att överlämnat dottern i mammans hem. Frågan är bara hur man menar att detta skulle gått till. Skulle han burit in elvaåringen? Vilken hänsyn som tagits till barnets bästa är inte ens nämnt i beslutet.
Det är väldigt positivt att HD meddelat prövningstillstånd. Nu hoppas jag på ett bra beslut och att det ska leda till en översyn av den lagstiftning som finns så att barnens bästa äntligen kan komma i fokus, på riktigt.
Krönikan är en del av Dagens Juridiks nya satsning, tillsammans med Legally Lady,där advokat Ulrika Rogland, tidigare JK Anna Skarhed, advokat Camilla Wikland samt juristerna bakom #medvilkenrätt Emma Fagervall, Ida Kjos och Caroline Snellman turas om att skriva kolumner en gång i veckan.
Fotnot: Ulrika Rogland är ombud för ena parten i målet som nämns i krönikan.
