Efter 2016 års reform om kostnadsfria läkemedel till barn har mängden läkemedel som skrivs ut till barn ökat kraftigt. För vissa läkemedel har ökningen varit så stor som 500 procent.
Det framgår av ett pressmeddelande från Socialstyrelsen.
Reformen om kostnadsfria läkemedel, som genomfördes år 2016, innebär att förmånsklassade läkemedel för barn blir gratis.
Nu har Socialstyrelsen följt upp reformen, och sett att antalet läkemedel som skrivs ut till barn ökat kraftigt, samtidigt kostnaderna för läkemedel ökat.
Fler barn hämtar ut läkemedel
Enligt Socialstyrelsen har reformen lett till att antalet barn som hämtat ut läkemedel sedan reformens genomförande ökat med 22 procent – från 39 procent år 2015 till 43 procent år 2018. Men ökningen skiljer sig åt mellan olika grupper.
– Ökningen av uttag i familjer med ekonomiskt bistånd har sedan faktiskt gått ned litegrann medan antalet uttag fortsatt att öka bland övriga barn. Det kan bero på en ökad andel utrikesfödda bland biståndsmottagarna dessa år, vilka i lägre utsträckning söker vård för sina barn. säger Staffan Söderberg, utredare på Socialstyrelsen.
Ökade kostnader för regionerna
Dessutom har reformen lett till att regionernas kostnader för läkemedel ökat mer än förväntat. Enligt Socialstyrelsen innebar reformen ökade förmånskostnader för regionerna på 510 miljoner kronor det första året.
Därefter har ökningen planats ut. År 2017 var ökningen 180 miljoner kronor och år 2018 var ökningen 80 miljoner kronor.
– De ökade kostnaderna märktes framför allt under det första året, de har sedan dess planat ut och stabiliserats på en högre nivå, säger Staffan Söderberg.
Enligt Socialstyrelsen är anledningen att reformen innebar att egenavgifterna från patienterna fördes över till regionerna – vilket bidragit till ungefär 70 procent av statens ökade kostnader.
Läkare ser ökad efterfrågan
I Socialstyrelsens rapport ingår även en enkätundersökning där läkare får ge sin syn på reformens effekter.
I undersökningen uppgav drygt en tredjedel av de tillfrågade läkarna att reformen inneburit en ökad efterfrågan på läkemedel till barn.
Vissa av läkarna uppgav även att föräldrar ställer krav på att få mer läkemedel än nödvändigt till sina barn, medan andra läkare ser att följsamheten mot läkemedelsbehandlingen istället ökat i och med kostnadsfriheten.
– Nästan hälften av läkarna säger också att de före reformen träffade föräldrar som uppgav att de inte hade råd att köpa förmånsklassade läkemedel till sina barn, säger Staffan Söderberg.
Ökning med 500%
Enligt Socialstyrelsen är sömnmedlet melatonin ett av de läkemedel som ökat kraftigast. Sedan reformen har antalet uttag av läkemedlet stigit med 477 procent. Men det kan finnas flera anledningar till den stora ökningen.
– Sedan 2016 behövs inte längre licens för att förskriva melatonin. Att fler barn diagnosticeras också med adhd, ett tillstånd som ofta medför problem att sova, är en annan förklaring, säger Staffan Söderberg.
Bland andra läkemedel som ökar kraftigt nämns mjukgörande salvor, där uttaget näsan nästan fördubblats sedan reformen. För kortisonsalvor, mjukgörande salvor, nässpray och allergimedel ökade kostnaden med över 500 procent under den undersökta perioden.
Enligt rapporten fortsätter dock uttaget av antibiotika att minska.
Många läkemedel hämtas aldrig ut
Men enligt Socialstyrelsen hämtas inte alla läkemedel ut. Enligt Socialstyrelsen gjordes inga uttag alls på var femte recept som skrevs ut till barn mellan 0-17 år under perioden november 2016 till oktober 2017.
– Detta kan bero på att barnets besvär gått över eller att man har läkemedel hemma sedan tidigare, säger Staffan Söderberg.
