Trots att antalet anknytnings- och medborgarskapsmål förväntas öka minskade anslagen till migrationsdomstolarna i regeringens budget, vilket fick domstolarna att reagera.
Nu annonserar Moderaterna att man går migrationsdomstolarna till mötes och satsar 178 miljoner kronor mer i ökade anslag i sin skuggbudget än vad regeringen gör.
– Detta är pengar som är nödvändiga för att andra kostnader inte ska öka till följd av att fler personer blir kvar i systemet och det är den summa som migrationsdomstolarna själva har begärt, säger Maria Malmer Stenegard, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna, till Dagens Juridik.
Det var efter att regeringens budgetproposition presenterats som migrationsdomstolarna, i ett gemensamt pressmeddelande, lät meddela att deras resurser i dagsläget är otillräckliga vilket medför att ett stort antal ärenden läggs på hög.
En konsekvens av detta är, enligt migrationsdomstolarna, att regeringens verksamhetsmål troligtvis inte kommer att nås.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
”Bromsar upp systemet”
Enligt Maria Malmer Stenegard skulle Moderaternas ökade satsning i skuggbudgeten istället leda till att migrationsdomstolarnas balanser skulle förbättras avsevärt och att fler mål därmed kan avgöras på på kortare tid.
– Migrationsverket jobbar ju hårt för att försöka minska handläggningstiderna, men det spelar ingen som helst roll om vi sedan bromsar upp systemet som regeringen väljer att göra.
– Konsekvensen blir att enskilda individer får vänta flera år på besked och vi får ökade kostnader för hela asylmottagandet eftersom fler måste stanna i Sverige under längre tid. Därför är dessa 178 miljoner en mycket viktig satsning.
”Fel prioritering med familjevecka”
På frågan om varifrån de 178 miljonerna ska komma ifrån svarar Maria Malmgren Stenegard att det är fråga om prioriteringar.
– Det handlar om prioriteringar. Vi tycker inte att man ska prioritera ledighet i form av familjeveckor utan väljer istället att stärka rättsväsendet avsevärt mer än vad regeringen gör och dessutom i andra delar av rättsväsendet, säger Maria Malmer Stenegard till Dagens Juridik.
