Efter ett nytt EU-direktiv om misstänktas och åtalades rättigheter i brottmålsprocesser måste även svensk lagstiftning anpassas.
Enligt de nuvarande svenska reglerna kan tingsrätten i vissa fall avgöra ett mål utan att den tilltalade har underrättats om huvudförhandlingen och följderna av att han eller hon uteblir. Den möjligheten försvinner nu.
Ingen ändring i hovrätten
Det innebär att brottmål inte längre kommer att få avgöras när den åtalade uteblir från en förhandling som personen inte har delgivits genom kallelse. Den nuvarande bestämmelsen om detta (46 kap. 15 a § tredje stycket rättegångsbalken) tas alltså bort.
När det gäller möjligheten att hålla förhandling i den tilltalades frånvaro i hovrätten gör regeringen bedömningen att den nuvarande regleringen ”är förenlig med direktivets krav”.
Direktivet innebär också att den misstänkte ska delges en kallelse om datum och tid för rättegången och information om ”varje rättsligt förhandlingstillfälle där skuldfrågan kan avgöras”.
Oskuldspresumtionen gäller redan
Direktivet innehåller även minimiregler om misstänktas och tilltalades rätt att betraktas som oskyldiga till dess att deras skuld har fastställts enligt lag. Regeringen konstaterat att den svenska straffrättsliga regleringen redan i dag bygger på den principen.
Det är också en huvudregel i svensk rätt att en misstänkt eller tilltalad ska ges möjlighet att muntligen lägga fram sin sak inför rätten.
Det krävs enligt regeringen därmed inte några lagändringar för att genomföra EU-direktivets bestämmelser om oskuldspresumtion
