Högsta förvaltningsdomstolen ska pröva om den intagne mannen har rätt att ta del av meritförteckning och CV avseende en kriminalvårdsinspektör och en klienthandläggare vid Kumlaanstalten.
Det var i våras som den intagne mannen, som i dagsläget avtjänar ett sjuårigt fängelsestraff på Kumlaanstalten, begärde att få ta del av meritförteckning och CV avseende två personer som är anställda vid Kriminalvården.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Viktigt för rikets säkerhet att handlingarna inte lämnas ut
Kriminalvården ansåg dock att de handlingar som mannen begärt att få ta del av skulle sekretessbeläggas då de anställdas meritförteckning och CV ”kan användas genom otillåten påverkan och därigenom försvåra myndighetens uppdrag” och i förlängningen rikets säkerhet.
Dessutom, anförde Kriminalvården, innehar de två aktuella personerna beslutsfattande positioner inom myndigheten och därmed ”en viktig strategisk position”. Således ansåg Kriminalvården att de efterfrågade handlingarna inte kunde lämnas ut utan att de själva eller någon av deras närstående skulle lida men av detta.
Mannens begäran avslogs därför av Kriminalvården.
”Pågår en hel del oegentligheter under deras ledning”
Den intagne mannen överklagade Kriminalvårdens beslut till kammarrätten och yrkade där att få ta del av de begärda handlingarna utan uppgift om adress, telefonnummer och personnummer. Enligt mannen ”pågår en hel del oegentligheter under de aktuella personernas ledning, såsom bland annat domstolstrots och bevisförvanskning”.
Mannen påtalade även vikten av att den intagne ska kunna känna sig trygg med att personalen har ”rätt kompetens och att rutiner efterföljs” då ett avsteg från detta innebär att ”den intagne utsätts för en situation som motverkar en anpassning till samhället”. Slutligen anförde han att de av Kriminalvården åberopade bestämmelserna inte utgör något hinder mot att uppgifterna lämnas ut.
Kammarrätten ansåg dock att Kriminalvården fattat ett korrekt beslut i frågan och avslog därmed mannens överklagan.
Mannen överklagade kammarrättens beslut till Högsta förvaltningsdomstolen som nu beslutat att pröva frågan om mannen har rätt att ta del av de anställdas CV:n och meritförteckningar.
