Snabbare förhör med brottsoffer och vittnen, samt skydd för dem.
Det är några av nycklarna för att bryta tystnadskulturen, konstaterar Brottsförebyggande Rådet, BRÅ, i en ny rapport.
Också att dokumentera bevis i ett tidigare skede, och att höja bevisvärdet för tidiga utsagor är viktiga faktorer.
I det som brukar kallas tystnadskultur finns, enligt rapporten, många olika skäl till att inte prata med polisen om brott man utsatts för eller bevittnat.
Framför allt nämner man ”skam och skuld, rädsla för repressalier samt bilden av att polisen ändå inte kan göra något.”
– De flesta skäl för tystnad uppkommer redan då brottet sker. Dessutom ser vi exempel på att andra påminner brottsoffret eller vittnet om tystnadsnormer, utövar socialt tryck eller hotar den som pratar med polisen, säger Johanna Skinnari, projektledare, Brå.
Måste finnas skydd
Hot eller en hotbild mot de som samarbetar med polis och rättsväsende kan innebära stora livsförändringar för enskilda, och det är därför, konstaterar Brå, viktigt att det finns skydd för dem som behöver det.
Också myndighetspersoner och ideella stödpersoner måste vara trygga med att skyddsinsatserna är uthålliga och tillräckliga.
”Annars förstärker de brottsoffers och vittnens känsla av att det kan vara riskfyllt att samarbeta med rättsväsendet”, skriver Brå i ett pressmeddelande.
Förhör så tidigt som möjligt
Som det ser ut i dag är det vad som sägs under en förhandling som väger tyngst. Därigenom finns en möjlighet för brottsoffer och vittnen att, till följd av påverkan, ändra sin utsagor från förhör. Brå konstaterar i rapporten att det kan behövas lägga större vikt vid vad som sagts tidigt under utredningen.
”På brottsplatsen är brottsoffer och vittnen ofta mer benägna att berätta för polisen vad de sett och hört, än senare under utredningen. Det är också viktigt att så tidigt som möjligt hålla förhör medan minnesbilden är färsk.”
– Att även vidta åtgärder som kortar ner utredningstiderna, minskar risken för att brottsoffer och vittnen tystnar och gör det lättare för dem att minnas vad som hänt, säger Anna Jonsson, utredare, Brå.
