Kvinnan åtalades för en rad brott i samband med det så kallade ”Playamålet ”- ett av de största narkotikamålen som har drivits i Sverige och som gällde en mycket stor mängd kokain.
Kvinnan friades på alla åtalspunkter utom en som avsåg grovt bokföringsbrott. En rättsprocess mot både henne och andra som friades i hovrätten i Sverige har senare inletts i Spanien.
Ville få ut ”slasken”
Kvinnan vände sig därför till Åklagarmyndigheten och ville få ut samtliga utredningshandlingar om sig själv – alltså inte bara de som finns i förundersökningsprotokollet utan också i den så kallade ”slasken”.
Åklagarmyndigheten har dock hemligstämplat en stor mängd uppgifter i de handlingar som kvinnan har fått ut – bland annat e-mailkorrespondens mellan den svenska åklagaren och en spansk undersökningsdomare.
”Undanhöll uppgifter”
Kvinnan överklagade beslutet till kammarrätten och pekade på att hon hade rätt att ta del av handlingarna eftersom det pågår en rättsprocess mot henne i Spanien där hon i praktiken misstänks för samma brottslighet som hon åtalades för och friades från i Sverige.
Kvinnans uppfattning redovisas i kammarrättens dom:
”De maskerade delarna i e-postkorrespondensen är av avgörande betydelse för hennes möjlighet till en rättvis prövning i Spanien. Idag gäller diskussionen i Spanien om hon verkligen kan få en rättvis prövning efter att information kommit fram om hur den svenska åklagaren och den spanska förundersökningsdomaren undanhöll de misstänkta viktig och avgörande information som de hade rätt att ta del av enligt reglerna om partsinsyn.”
Internationellt samarbete
Kammarrätten konstaterar nu att handlingarna och e-posten har tillkommit inom ramen för en så kallad gemensam utredningsgrupp enligt lagen om vissa former av internationellt samarbete i brottsutredningar.
Uppgifterna omfattas enligt kammarrätten därför av så kallad utrikessekretess. Vissa av uppgifterna omfattas dessutom av den delen av förundersökningssekretess som kan användas för att skydda uppgifter som kan antas skada den framtida verksamheten hos Åklagarmyndigheten om de röjs.
När det gäller frågan om partsinsyn anser kammarrätten visserligen att kvinnan har ”sådana beaktansvärda motiv som innebär att hon har en rätt till partsinsyn i det aktuella materialet med stöd av allmänna rättsgrundsatser”.
Ingen ovillkorlig rätt till slasken
Denna rätt gäller dock inte om det ”av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerligen vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs”.
Enligt kammarrätten har kvinnan i och för sig rätt att ta del av uppgifterna i förundersökningen eftersom hon är tidigare tilltalad i en slutligt avgjord brottmålsprocess i Sverige. Denna rätt är dock inte ovillkorlig när det gäller den så kallade ”slasken” eller ”sidomaterialet”.
Kammarrätten konstaterar att det inte klart framgår av förarbetena vad som menas med sådant sidomaterial men att det ”ska vara fråga om sådant utredningsmaterial som varken läggs till grund för åtalsbeslutet eller som används som bevisning till stöd för åtalet”.
Målet är avslutat i Sverige
Åklagarmyndigheten har ansett att uppgifterna i det aktuella målet utgör sådant sidomaterial.
Enligt kammarrätten finns det ett större utrymme att begränsa rätten till partsinsyn i ett mål som redan är avslutat än som pågår men framhåller att man väger in att kvinnan nu är föremål för en ny rättsprocess utomlands.
Att röja uppgifterna skulle dock enligt kammarrätten riskera att försvåra för ett framtida samarbete mellan Sverige och andra länders brottsbekämpande myndigheter inom EU och dessutom störa det samarbete som finns mellan Sverige och Spanien.
Känsliga spaningsmetoder
Kammarrätten slår också fast att handlingarna innehåller uppgifter om enskidla personer och om brottsbekämpande myndigheters tillvägagångssätt som exempelvis spaningsmetoder.
Kammarrätten skriver:
”Beträffande vissa särskilt känsliga uppgifter, t.ex. arbetsmetoder och åtgärder under spaning i underrättelsearbete och brottsutredningar m.m., är det av stor vikt for effektiviteten i den brottsbekämpande verksamheten att dessa inte avslöjas genom redovisning i förundersökningar.”
Synnerlig vikt
Det är enligt kammarrätten fråga om sådana känsliga uppgifter som det är av ”synnerlig vikt” att hemlighålla.
”Enligt kammarrättens bedömning är dessa uppgifter av sådan känslig art att det är av synnerlig vikt att dessa inte röjs. Det får vidare anses stå klart att detta intresse har företräde framför X intresse att ta del av uppgifterna, även med beaktande av de skäl som hon angett för sin begäran.”
Kvinnan får därför inte ta del av uppgifterna.
