Trots att antalet anknytnings- och medborgarskapsmål förväntas öka kraftigt under kommande år har Migrationsverket fått minskade anslag i budgeten.
Det innebär att tusentals människor riskerar att hamna i årslång väntan på besked i sina ärenden.
Sedan 2016 har antalet migrationsmål legat på rekordhöga nivåer och även om Migrationsverket nu sänker prognosen för antalet asylsökningar förväntas trycket på domstolarna bli ännu högre.
– De fyra migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen hanterar utöver asylmål ett antal andra migrationsmål som till exempelanknytnings- och medborgarskapsmål. Bland annat den senare kategorin förväntas öka kraftigt, säger lagmannen Lars Sjöström, Migrationsdomstolen vid Förvaltningsrätten i Malmö.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
”Risk för fleråriga väntetider”
Enligt Kammarrätterna är dock domstolarnas resurser i dagsläget otillräckliga, vilket medför att målen inte kommer att avgöras i den takt de kommer in med ökade handläggningstider och ökade kostnader för det allmänna som följd. .
– För att vi ska kunna nå regeringens verksamhetsmål, det vill säga att merparten av övriga migrationsmål ska avgöras inom fem månader, måste migrationsdomstolarna få mer resurser.
– Som det ekonomiska läget ser ut efter att budgetpropositionen för 2020 har presenterats finns nu risk för fleråriga väntetider på att migrationsärenden ska avgöras slutligt, det är varken samhällsekonomiskt eller humanitärt försvarbart, säger Lars Sjöström.
