Det är tveksamt om utredningen om ”Rekrytering av framtidens domare” har tittat på rätt frågor när det gäller att säkerställa tillgången på kvalificerade domare i hela Sverige.
Det konstaterar Justitiekanslern (JK) i sitt remissvar om betänkandet som bland annat föreslår att jurister med yrkesbakgrund utanför domstol ska få möjlighet att domarmeritera sig.
Placering och anställningsvillkor
JK pekar på frågor som kommer att ”vara avgörande” för att lösa problemen och som enligt JK har legat utanför utredningens uppdrag.
Det handlar om hur domstolarna är organiserade och var någonstans de ligger i landet, hur anställningsvillkor, löneutveckling och pensionsförmåner ser ut samt vad juristerna har för utvecklings- och karriärmöjligheter.
”Detta är frågor som inte kan lösas genom åtgärder inom Sveriges Domstolar utan som kräver politiska beslut”, skriver JK.
JK vill också se en ”bredare översyn” av hur Domarnämndens handläggning av domarärenden ska se ut.
”Analys av vilka drivkrafter”
JK får medhåll av ytterligare remissinstanser. Förvaltningsrätten i Linköping skriver i sitt remissvar att det hade varit ”värdefullt om betänkandet innehöll en närmare redogörelse och analys av vilka drivkrafter, såsom t ex anställningsvillkor, arbetsuppgifter, utvecklingsmöjligheter och lön, som gör domaryrket attraktivt”.
I Linköping vill man också veta mer om vad domstolarna egentligen har för behov av personal och vad de har för möjligheter att ta emot den ökning av antalet icke ordinarie domare som förslagen innebär.
Man undrar också varför bara vissa kategorier av domare ska få möjlighet att adjungera i överrätt och inte i underrätt.
”Skicklighetsnivån sjunker ”
Man ser också en risk att antalet sökande till den traditionella domarutbildningen minskar och att ”skicklighetsnivån sjunker på dem som antas till den särskilda domarutbildningen”.
Utökningen av antalet platser kan också bli problematiskt ”om det leder till att efterfrågan på kvalificerade jurister minskar”.
