Det var därför rätt I oktober 2015 beslutade Länsstyrelsen i Hallands län att omedelbart omhänderta en katt från den 36-åriga kvinnan. Katten överläts senare till en annan person.
Kvinnan hade vid flera tillfällen varit föremål för länsstyrelsens tillsyn när det gällde även andra katter och länsstyrelsen förbjöd nu kvinnan att skaffa sig några nya djur – ett så kallat djurförbud enligt djurskyddslagen.
”Behandlas som barn”
Enligt länsstyrelsen saknar kvinnan ”insikt och förståelse” för hur djur ska skötas på ett för djuret naturligt sätt. Länsstyrelsen motiverade sitt beslut:
”Genom att behandla sina katter som barn inskränker hon katternas möjligheter till ett naturligt beteende. Att tvångshålla eller spänna fast en katt är att likställa med att hålla en katt fastbunden, vilket inte är tillåtet enligt rådande djurskyddslagstiftning. Det utsätter katten för psykiskt och fysiskt lidande.”
Enligt länsstyrelsen fick kvinnans katt inte heller ett ”naturligt foderintag” och hennes ”frekventa besök” hos veterinären ”tyder på att hon söker fel på katten för att kunna vårda den”.
Mycket onaturlig miljö
Länsstyrelsen underströk att just viljan att få vårda sina katter sannolikt låg bakom många av de diagnoser som kvinnan själv ansåg att katterna hade:
”X har således utsatt sina katter för ett lidande som har haft en beaktansvärd intensitet och varaktighet. Hon bedöms sakna förmåga att ta hand om djur i enlighet med djurskyddslagstiftningen.”
Kvinnan överklagade beslutet till Förvaltningsrätten i Göteborg som slog fast att kvinnan hade hållit sina katter i ”en mycket onaturlig miljö och hindrat dem att utöva sina naturliga beteenden samt i någon mån tvångshanterat dem”.
Tvångsbadade katterna
Kvinnan skulle bland annat ha tvångsbadat sina katter och hanterat dem hårdhänt i samband med bland annat egen ”vård” av dem någonting som kvinnan själv förklarade med att katterna i flera fall varit sjuka på olika sätt och att hon försökt ”behandla” dem.
Förvaltningsrätten ansåg att länsstyrelsen hade gjort rätt när man beslutade sig för att omhänderta katten.
Trots detta och trots de konstaterade bristerna saknades det däremot, enligt förvaltningsrätten, tillräckligt starka skäl för att kunna slå fast att det skulle handla om en så ”kvalificerad misskötsel” att ett djurförbud var motiverat.
Förmänskligade katterna
Länsstyrelsen överklagade till Kammarrätten i Göteborg som konstaterade att det var ”osannolikt att så många katter skulle drabbas av så ovanliga besvär, skador och olyckor som de katter som X (kvinnan) har hållit utan att det har berott på hennes handhållande av katterna”.
Det hade enligt kammarrätten varit fråga om ”ett förmänskligande av djuren”.
Kvinnan hävdade att bristerna varit tillfälliga, att hon har haft god omvårdnad och omsorg om sina djur, att hon tycker om djur. Kammarrätten underströk att man inte betvivlade att kvinnan ”tyckt om de djur hon har hållit och att hon har varit väldigt fäst vid dem”.
HFD prövar inte fallet
Det har trots det rört sig om så pass allvarliga missförhållanden i djurhållningen att ett förbud var motiverat, ansåg kammarrätten.
Kvinnan överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen som nu har beslutat att inte meddela prövningstillstånd.
