– Vi måste se till att också digitala vårdmöten omfattas av de regelverk och kontrollsystem vi har för att säkra patientsäkerhet och se till att vårdens resurser används där de behövs som mest. Det här är en relativt ny företeelse som inte har ett tydligt regelverk idag så det måste redas ut, säger socialminister Annika Strandhäll.
Regeringen har därför gett Socialstyrelsen och utredaren Göran Stiernstedt i uppdrag att utreda hur de digitala vårdtjänsterna ska bidra till principen om ”vård efter behov” – och hur de ska fungera långsiktigt.
Ökad populäritet
Utredningsuppdraget sker genom ett tilläggsdirektiv till den pågående utredningen ”Ordning och reda i vården” som ser över lagstiftningen kring digitala vårdtjänster.
Bakgrunden är att tjänsterna – trots sin ökade popularitet och den uttalade nationella strategin om att utöka Sveriges e-hälsa -potentiellt har negativa verkningar i form av missbruk av skattemedel och eftersatt patientsäkerhet, enligt regeringen.
Socialstyrelsen ska enligt det nya uppdraget se över omfattningen av och inriktningen på de digitala vårdtjänster som existerar på marknaden idag.
Dessutom ska man ge rekommendationer om vilken typ av vård som lämpar sig att hantera via digitala vårdtjänster och lämna förslag på hur kvaliteten på den nätbaserade vården ska kunna följas upp.
Otydlighet
Socialstyrelsens uppdrag bottnar i att regeringen har ansett att det i dagsläget är otydligt vilken typ av vård som är lämplig att erbjuda via digitala vårdmöten.
Till exempel pågår det en debatt kring förskrivning av antibiotika efter att programrådet Strama – Samverkan mot antibiotikaresistens – har tagit fram rekommendationer som i princip innebär att antibiotika inte bör förskrivas mot infektioner utan en fysisk undersökning.
