Riksrevisionen har granskat systemet med återkrav av bostadsbidrag och nu riktar man uppmaningar till både regeringen och Försäkringskassan: systemet måste ses över i grunden.
Bakgrunden till granskningen är att man beräknar att cirka 80 000 hushåll – cirka hälften av alla som får bidraget – blir återbetalningsskyldiga.
Hamnar hos Kronofogden
Av dem som behöver betala tillbaka blir många hushåll som har låg ekonomisk standard hårt drabbade av återkravet. Granskningen visar att en femtedel av återkraven inte betalas i tid och att hushållet kan hamna hos Kronofogden.
Anledningen till att en så pass stor andel behöver betala tillbaka är att bostadsbidraget betalas ut månatligen och baseras på en uppskattning av årsinkomsten – vilken i sin tur är preliminär.
Det slutliga bidragets storlek bestäms först efter en avstämning upp till två år efter första utbetalningen och om inkomsterna varit större än vad som angavs vid ansökningstillfället blir bidragsmottagaren återbetalningsskyldig.
175 000 har bostadsbidrag
Av Riksrevisionens granskning framgår att återkravsbeloppen är högst för hushållen med lägst ekonomisk standard samt att höga återkravsbelopp ofta leder till skuldsättning varför myndigheten nu ifrågasätter effektiviteten i konstruktionen med återkrav.
Bostadsbidragen är behövsprövade och till för barnfamiljer och ungdomar i åldern 18–28 . I dag har cirka 175 000 hushåll bostadsbidrag varav 144 000 är barnhushåll och cirka 31 000 ungdomar.
Trots att regeringen har aviserat en översyn av regelverken om bostadsbidrag och att Försäkringskassan förslagit vissa ändringar i reglerna i samband med att månatliga inkomstuppgifter från och med nästa år kan göras tillgängliga hos Skatteverket, anser Riksrevisionen att bostadsbidraget behöver ses över i grunden.
