Flera svenska myndigheter utnyttjas av kriminella som tvättar pengar – eftersom de inte lagligen kan neka personer att betala sina skulder med kontanter.
Det uppger Dagens Nyheter.
– De kommer till receptionen med papperskassar fulla med sedlar, säger kronokommissarie Johannes Paulson till DN.
– Det känns ju i själen att ta emot såhär mycket pengar utan någon förklaring, men det finns ingen beloppsgräns han till SR.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Ny rapport
Det är i en ny rapport, framtagen av Polisen i samarbete med 16 myndigheter, som det framgår att svenska myndigheter riskerar att användas för penningtvätt, rapporterar Dagens Nyheter.
Enligt rapporten innebär bristande resurser hos både polisen och tillsynsmyndigheten en ”ökad sårbarhet” för penningtvätt, men också brister i informationsutbytet mellan olika myndigheter.
Kronofogden utsatta
Inte minst är det Kronofogdens system som riskerar att utnyttjas av kriminella.
Som lagstiftningen ser ut i dag är Kronofogden skyldig att ta emot kontakter från skuldsatta personer som vill betala av sina skulder.
– Vi ser att det är stor risk för att vi utnyttjas för penningtvätt när vi har en omfattande kontanthantering i våra receptioner. Lagstiftningen gör att vi inte kan tacka nej till en betalning och vi kan inte ens fråga varifrån pengarna kommer, säger kronokommissarie Johannes Paulson till DN.
122 misstänkta transaktioner
Förra året anmälde myndigheten 122 misstänkta transaktioner, uppger SR.
Hur mycket pengar det rör sig om finns ingen formell statistik på, men enligt en kartläggning av inbetalningar under 2016 kom totalt 26,7 miljoner kronor in till myndigheten genom kontanter, uppger Paulsson för DN.
För att få stopp på möjligheten att betala skulder kontant krävs alltså en lagändring.
I väntan på lagändring
Innan en sådan eventuellt genomförs, arbetar myndigheten med att försöka begränsa kontanthanteringen till vissa tider och platser, säger Johannes Paulson.
– Naturligtvis tänker man sig en lagändring, men det är en lång och omständlig process. Det vi jobbar på nu är att begränsa möjligheten att komma till oss.
