Regeringens beslut innebär att lagförslaget inte kommer att läggas fram för riksdagen där Sverigedemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och nu också Kristdemokraternsa är emot.
Justitieminister Morgan Johansson (S) säger till TT att han beklagar det.
”Ett slag i luften”
Enligt Kristdemokraternas gruppledare Andreas Carlson beror deras nej på ”den skarpa kritiken från Lagrådet och flera andra remissinstanser, och att polisen ser svårigheter att tillämpa lagstiftningen”, uppger TT.
Carlson kallar lagförslaget för ”ett slag i luften”.
När regeringens egen utredningen presenterades i höstas visade det sig att man även där avrådde från en kriminalisering eftersom ”det inte bör vara möjligt att döma en person i Sverige för ett sexköp som denne begått i ett land där köp av sexuell tjänst inte är kriminaliserat”.
Även ett flertal remissinstanser har kritiserat förslaget.
Men regeringen valde att gå vidare med en Lagrådsremiss och konstaterade att ”köp av sexuella tjänster är oacceptabla oavsett om de sker i Sverige eller utomlands”.
Lagrådet avstyrkte förslaget
I december avstyrkte dock Lagrådet från lagregleringen och konstaterade att om Sverige skulle ”utsträcka sin domsrätt till andra länders territorier” där gärningen inte var kriminaliseras skulle det öppna för att andra länder skulle kunna agera på motsvarande sätt mot Sverige.
Det skulle enligt Lagrådet kunna innebära att ett annat land till exempel skulle kunna åtala personer som genomfört en abort på ett svenskt sjukhus. På liknande sätt skulle ett land där homosexuella relationer är brottsliga kunna döma över homosexuella handlingar i Sverige.
Lagrådet varnade i sitt yttrande för att ”ta steg mot en uppluckring av den internationellt accepterade grundprincipen om krav på dubbel straffbarhet”.
Kritiken ”långsökt”
Morgan Johansson har pekat på att en ny lag hade varit viktig med tanke på de starka kopplingar som finns mellan slavhandel för sexuella ändamål och köp av sexuella tjänster.
Han har också uttryckt att farhågorna från Lagrådet och andra är ”långsökta” med tanke på att till exempel Norge har en liknande lagstiftning utan att det har väckt reaktioner från andra länder.
Tankarna om en sådan lagstiftning fick kritik redan 2014 då utredningen tillsattes och en majoritet i riksdagen sade sig vara emot.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
