En kvinna sparkade en polis mot kroppen och tog ett hårt grepp om och slet polisen i håret vilket orsakade smärta, sårskada och blånader. Men varken tingsrätten eller hovrätten anser att polisen har rätt till kränkningsersättning.
Enligt åtalet hade en 26-årig kvinna från Umeå angripit en kvinnlig polis med våld den 1 mars 2018 i samband med att hon skulle transporteras till polishuset i Umeå för en kroppsbesiktning. Det hände den 1 mars 2018 under transport i polisbil i Umeå kommun. Umeåkvinnan ska ha sparkat polisen mot kroppen samt tagit ett hårt grepp om och slitit henne i håret. Av våldet fick poliskvinnan smärta, sårskada och blånader.
En reformering av reglerna för påföljdsbestämning?
I Tidöavtalet finns ett särskilt avsnitt om straffrättspolitiken. Siktet verkar vara inställt på att göra betydande förändringar bland annat när det gäller reglerna för påföljdsbestämning. Martin Borgeke tar upp vissa problem med den nuvarande regleringen som, menar han, en framtida revidering av påföljdsbestämningsreglerna gärna får omfatta.
Dömdes för våldet
Den 26-åriga kvinnan dömdes i både Umeå tingsrätt och Hovrätten för Övre Norrland till skyddstillsyn för våld mot tjänsteman och ringa narkotikabrott.
När det gällde kränkningsersättningen ville poliskvinnan ha 15 000 kronor i ersättning. Tingsrätten konstaterade att ersättning förutsätter att det varit fråga om en allvarlig kränkning.
Ingår i arbetsuppgifter
Det förhåller sig dessutom på det sättet, menade tingsrätten, att om en polis i tjänst har tillfogats en allvarlig kränkning måste beaktas att det ingår i polisers arbetsuppgifter att ingripa mot besvärliga och ibland våldsamma personer. En polis måste i en sådan situation vara beredd på att mötas av visst våld, hot och ofredande samt ha en bättre mental beredskap inför detta än andra.
I detta fall hade 26-åringen redan före våldet visat sig besvärlig genom att motsätta sig att bli förd till polisstationen för provtagning, något som föranlett poliserna att handfängsla henne.
Mental beredskap
Inför våldet i bilen i bilen måste polisen därför ha haft en mental beredskap för att hon haft att göra med en våldsam person. Kränkningen kan därför inte anses som allvarligare än vad polisen haft att räkna med i sin tjänsteutövning.
Hovrätten fastställer tingsrättens dom. (Blendow Lexnova)
