En 16-årig pojke åtalades vid Södertörns tingsrätt för grovt förtal av en 14-årig flicka efter att ett filmklipp föreställande en person som onanerar lagts ut på Instagram tillsammans med en länk till flickans Instagramkonto. Det konto från vilket klippet lagt ut hade använts från en IP-adress där pojken bor – men Svea hovrätt kommer dock till slutsatsen att det inte är ställt utom rimligt tvivel att pojken är den som lagt ut filmklippet.
En 16-årig pojke åtalades vid Södertörns tingsrätt för grovt förtal. Enligt gärningsbeskrivningen hade pojken lagt ut ett filmklipp på Instagram som visade en okänd persons kön när hon onanerade. Genom att det tillsammans med klippet lagts ut en länk som ledde till en då 14-årig flickas Instagramkonto såg det ut som att filmen föreställde henne. Flickan biträdde åtalet och begärde att pojken skulle betala 75 000 kronor i skadestånd till henne.
Pojken förnekade att han lagt upp filmen.
Uppsåtsfrågan än en gång
Knappast någon fråga inom straffrättens allmänna del har diskuterats lika mycket som den som gäller vad uppsåt närmare bestämt är. I flera rättsfall har uppsåtet varit centralt, men en prövning av om uppsåt har förelegat har gjorts av HD också i många mål där prejudikatfrågan har varit en annan. En iakttagelse är att tingsrätter och hovrätter inte alltid tillämpar läran om uppsåt på ett sätt som stämmer med HD:s praxis och den uttolkning av uppsåtsbegreppet som har gjorts i doktrinen. Martin Borgeke belyser här den senaste utvecklingen.
Pojkens telefonnummer kopplat till kontot
Enligt tingsrätten talade framför allt två omständigheter för att pojken lagt ut den aktuella filmen. För det första var det styrkt att pojkens telefonnummer – dock inte hans e-postadress – angivits vid skapandet av Instagramkontot. För det andra var det utrett att kontot i vart fall vid ett tillfälle har använts från en IP-adress där pojken bor och vid ett annat tillfälle från en IP-adress där en av hans Facebook-vänner bor.
Tingsrätten ansåg trots detta att det fanns utrymme för flera andra alternativa scenarion, exempelvis att pojken startat kontot tillsammans med en eller flera andra personer, att de tillsammans valt att använda hans telefonnummer som användarinformation men att någon annan av skaparna lagt upp det aktuella videoklippet. Han frikändes därför.
Inte utom rimligt tvivel
Åklagaren och flickan överklagade domen till Svea hovrätt. Av en promemoria åklagarens lade fram som ny bevisning framgick bland annat att det för att skapa en Instagramprofil krävs att den som utför åtgärden anger en kod som skickas med sms till det telefonnummer som har angetts för profilen.
Hovrätten kommer dock, även med beaktande av den nya bevisningen, till slutsatsen att det inte är ställt utom rimligt tvivel att det är pojken som har lagt ut filmklippet ifråga. Tingsrättens friande dom fastställs därför. (Blendow Lexnova)
