Enligt revisorerna är det sjukhusets styrelse som är ansvarig – den styrelse som avgick för ett par veckor sedan och som har bestått huvudsakligen av personer med koppling till det privata näringslivet.
Personerna har enligt revisorerna inte börjat ta tag i problemen med styrning och transparens förrän i mars i år, trots revisorernas hårda kritik redan förra året.
Brister i styrning och kontroll
Karolinska sjukhuset är inget privat aktiebolag och ska inte heller drivas som ett sådant, påpekar revisorerna som tilldelar den tidigare styrelsen en anmärkning för de omfattande bristerna i styrning, kontroll och transparens.
Revisionens granskning visar att aktiebolagslagens regler för hur bolag ska styras ”i mångt och mycket också används internt i styrningen för Karolinska”.
”Även om landstingets centrala styrning utgår från att Karolinska ska bedrivas under bolagsliknande former har styrelsen ett eget ansvar att styra sin verksamhet i enlighet med gällande lagstiftning”, skriver revisorerna.
Det innebär att man inte kan ställa sjukhusdirektören eller VD:n till svars som man skulle kunna i ett aktiebolag, istället är det styrelsen som har ansvaret.
Beslut på fel nivå
Revisorerna slår fast att beslut inte har fattats på fomellt riktig nivå enligt kommunallagen och inte heller med tillräckliga underlag.
Revisorerna skriver att verksamheten huvudsakligen har styrts av så kallade ”verkställighetsbeslut” som inte har fattats på ett transparent sätt. Detta har i sin tur inneburit att insynen i den demokratiska processen inte har kunnat garanteras.
Enligt revisorerna har det i praktiken fattats en massa beslut av chefer på lägre nivå – beslut som aldrig har nått styrelsen eller där styrelsen ens delgerat beslutsrätten på ett formellt riktigt sätt.
Sjukhusets tjänstemän har dessutom på löpande band genomfört upphandlingar som har överskridigt den maximala beloppsgränsen för direktupphandlingar utan att tillfråga flera leverantörer.
Man har även struntat i att dokumentera upphandlingarna och göra riskanalyser och man har inte låtit andra personer granska underlagen för att kvalitetssäkra upphandlingarna.
Ingen kontroll av kostnader
Konsultkostnaderna för hundratals miljoner kronor tas också upp i årsrapporten och revisorerna skriver att Karolinskas styrelse ”inte agerat affärsmässigt och utnyttjat möjligheten till konkurrens”.
Man har inte heller haft ett system för oberoende kontroller av fakturerade konsultkostnader.
Revisorerna pekar också på att risken för oegentligheter i samband med användande av konsulter inte kommit fram i sjukhusets egna riskanalyser, vilket är allvarligt.
När det gäller hanteringen av jävs- och karantänsfrågor vid tillsättande av högre tjänstemän kopplat till tidigare anställningar och engagemang i bolag har det blivit ett ”riskområde” som styrelsen inte tagit ansvar för.
Färre vårdplatser
När det gäller själva vården framgår det att sjukhuset i princip har klarat av de ekonomiska målen men detta beror på att man inte har skött sina åtaganden när det gäller utförandet av sjukvården.
Sjukhuset har enligt revisorerna haft färre öppenvårdsbesök och slutenvårdstillfällen jämfört med budget. Antalet disponibla vårdplatser har minskat och överbeläggningar samt utlokaliseringar har ökat jämfört med år 2016.
Man har inte heller lyckas med kompetensförsörjningen och cancerpatienter har till exempel inte fått vård i tid och barnkirurgi och neurokirurgi har blivit lidande.
Man har enlig revisorerna inte klarat av att leva upp till kraven på patientsäkerheten då man helt enkelt har saknat 200 öppna och bemannade vårdplatser.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
