När åklagaren justerade åtalet och yrkade att mannen skulle dömas för våldtäkt, istället för sexuellt ofredande, i hovrätten höjde kvinnan sitt ersättningsanspråk. Hovrätten avvisade det höjda yrkandet, men nu väljer Högsta domstolen att tillåta det.
Mannen dömdes i Malmö tingsrätt för olaga hot och två fall av sexuellt ofredande mot sin dåvarande flickvän.
Enligt tingsrätten var det i målet bevisat att han tagit tag i kvinnan och fört in två fingrar i hennes vagina för att ”kontrollera om hon varit otrogen”.
Skadestånd i anledning av brott – tankar och tips
Skadeståndstalan blir ofta styvmoderligt behandlad när den förs inom ramen för en brottmålsprocess. Den del av huvudförhandlingen som ägnas åt det enskilda anspråket är liten och den argumentation som förs sparsmakad, trots att skadeståndet kan vara det viktigaste i vissa mål. Det menar Erik Holm och Solveig Sörlien, som mot bakgrund av praxis ger sin syn på frågor rörande bland annat grunden för talan samt bevisbörda och beviskrav som kan vara bra att fundera kring när skadeståndstalan förs i samband med åtal för brott.
Domstolen bunden till åklagarens brottsrubricering
Tingsrätten konstaterade att Högsta domstolen tidigare hade bedömt ett fall av liknande karaktär som våldtäkt, men att tingsrätten var bunden till åklagarens brottsrubricering. Mannen dömdes därför till tio månaders fängelse och förpliktigades att betala 55 000 kronor i skadestånd till kvinnan.
Såväl målsäganden som mannen och åklagaren överklagade domen till hovrätten. Åklagaren valde dessutom att justera åtalet till att avse våldtäkt och kvinnan yrkade därför skadestånd med ett högre belopp än tidigare.
Hovrätten avvisade skadeståndsanspråket
Hovrätten gick på åklagarens linje och dömde mannen för olaga hot samt ett fall av våldtäkt och ett fall av sexuellt ofredande. Påföljden bestämdes till fängelse i två år och tre månader.
Det skadeståndsyrkande som kvinnan framställt först i hovrätten avvisades dock, eftersom rätten ansåg att det faktum att åtalet justerats inte medför ett undantag från huvudregeln att väckt talan inte får ändras. Tingsrättens dom i skadeståndsdelen fastställdes därför.
Högsta domstolen valde dock, efter att kvinnan överklagat dit, att meddela prövningstillstånd i frågan om avvisandet av skadeståndet.
Målsäganden har rätt att höja ersättningsyrkandet
Nu har Högsta domstolen slagit fast att kvinnan har rätt att ändra sitt ersättningsyrkande. Enligt HD är åklagarens åtalsjustering i högre rätt ”en sådan tillkommande omständighet som blivit känd för målsäganden först under rättegången” varför denne anses ha rätt att ändra sitt ersättningsyrkande.
Högsta domstolen anser att höjningen av ett ersättningsyrkande som grundas på en tillåten åtalsjustering inte heller hindras av någon rättssäkerhetsaspekt eller kan anses skapa några processekonomiska hinder. Detta då den tilltalade redan inom ramen för det justerade åtalet har anledning att ge sin syn på de omständigheter som målsäganden åberopar till stöd för sitt höjda yrkande.
Hovrättens avvisningsbeslut undanröjs därför av HD och eftersom kvinnans yrkande om ytterligare 80 000 kr i kränkningsersättning för våldtäkt inte tidigare har prövats av hovrätten ska målet, som nu enbart avser detta yrkande, återförvisas till hovrätten för fortsatt behandling.
