Trots att släktingarna åberopade bevisning som gav ”visst stöd” för att namnteckningen var förfalskad står testamentstillägget fast efter hovrättens prövning. Den avlidne mannens äldste son ska därför tilldelas 65 miljoner kronor.
Mannen, som var ogift, lämnade efter sig fyra barn när han som 92-åring avled sommaren 2011.
Efter mannens död uppstod en tvist mellan hans äldste son och ett antal andra släktingar som bland annat gällde giltigheten av ett tillägg till mannens testamente från oktober 2010.
Skulle få 65 miljoner som kompensation
Tillägget innebar nämligen att fördelningen av mannens kvarlåtenskap skulle inledas med att mannens äldste son skulle tilldelas 65 miljoner kronor. Enligt tillägget skulle summan vara en kompensation för att den äldste sonens syskon i ett tidigare skede fått köpa andelar i 92-åringens bolag till underpriser.
Tillägget var undertecknat av 92-åringen och intygat av två vittnen.
Väl i domstol konstaterade Nacka tingsrätt att tillägget skulle betraktas som formenligt eftersom de övriga släktingarna inte kunnat bevisa påståendet om att den avlidne mannens underskrift var förfalskad eller att vittnena inte närvarat samtidigt. Utredningen gav, enligt tingsrätten, inte heller stöd för att ogiltigförklara testamentstillägget på någon annan grund, såsom att 92-åringen skulle ha lidit av en psykisk störning vid tidpunkten för upprättande av tillägget.
Hovrätten gör samma bedömning
Släkten överklagade till Svea hovrätt som nu fastställer tingsrättens dom.
Hovrätten konstaterar, i likhet med tingsrätten, att testamentsvittnena under ed har lämnat samstämmiga uppgifter om att 92-åringen skrivit under testaments-tillägget i deras närvaro.
De är visserligen båda två vänner till den äldsta sonen, men med tanke på att den ena vittnet känt 92-åringen under en längre tid och att vittnena inte varit bekanta med varandra innan de uppmanades att bevittna underskriften, bedömer hovrätten att det inte finns någon anledning att anta att de skulle ha haft ett egenintresse i saken.
Det saknas därför skäl att ifrågasätta deras trovärdighet och tillförlitlighet.
Anlitade forensiker för att styrka sitt påstående
Släkten har till stöd för påståendet om att namnteckningen är förfalskad åberopat vittnesförhör med en forensiker, två handstilsanalytiker och ett utlåtande från Statens Kriminaltekniska Laboratorium, SKL, (nuvarande Nationellt Forensiskt Center). Hovrätten anser att sakkunnigbevisningen i sin helhet ger visst stöd för släktens påståenden, men att det ändå inte är uteslutet att 92-åringen skrivit under testamentstillägget.
Vid en bedömning av den samlade utredningen i målet finner hovrätten alltså att släkten inte har gjort sannolikt att testamentstillägget tillkommit genom urkundsförfalskning eller annars gått till på ett annat sätt än vad vittnena berättat. Även vittnesintygen ska därför äga tilltro.
Släktens talan ogillas alltså och tingsrättens domslut fastställs. (Blendow Lexnova)
