Sverige utsätts för dagliga angrepp på olika sätt av främmande makt. Det konstaterar Säkerhetspolisen som därför kräver att skyddsvärda verksamheter ska stärka sina skydd och minska sin sårbarhet.
Enligt Säkerhetspolisen har främmande makts underrättelseaktiviteter både breddats och fördjupats under den senaste tiden. Aktiviteterna består i såväl olagliga som lagliga metoder i form av , bland annat, informationsinhämtning och strategiska uppköp av exempelvis fastigheter.
– Främmande makt agerar i en gråzon mellan fred och väpnad konflikt. Det är samordnade aktiviteter som pågår kontinuerligt. Syftet för främmande makt är att nå sina egna säkerhetspolitiska mål genom att skapa ett övertag som är så stort att en väpnad konflikt går att undvika, säger Kennet Alexandersson, senior analytiker vid Säkerhetspolisen.
15-tal stater bedriver underrättelseverksamhet i Sverige
Säkerhetspolisen bedömer att det finns ett 15-tal stater som bedriver olika former av underrättelseverksamhet, däribland Kina och Ryssland. Enligt Säpo är just Kina och Ryssland sådana aktörer som har för avsikt att försvaga Sverige genom att använda sig av de metoder som ligger inom den så kallade gråzonen. Metoder som Säpo menar har ökat i omfattning de senaste åren.
– Angreppen sker mot alla sektorer i samhället och syftar till att destabilisera våra grundläggande värden, Sveriges konkurrenskraft, vår integritet, vårt självständiga beslutsfattande, vår säkerhet och sammanhållning. Genom händelser i Sveriges närområde har vi också sett att statliga aktörer är beredda att begå allvarliga brott mot personer. Underrättelsehotet är också ett säkerhetshot, säger säkerhetspolischef Klas Friberg.
Sverige utsätts för dagliga angrepp
Det faktum att främmande makter flyttat fram sina positioner innebär enligt Säkerhetspolisen att Sverige utsätts för olika typer av angrepp varje dag. Säpos förhoppning är därför att skyddsvärda verksamheter och funktioner ska stärka sitt skydd och minska sårbarheterna som finns i verksamheten.
– Utvecklingen innebär att Säkerhetspolisen och myndigheter som har ansvar för att möta angrepp som inte främst utgör militära hot behöver öka sin förmåga. Vi behöver öka kunskapen i samhället om underrättelsehotet och reducera de sårbarheter som finns, säger Säpochefen Klas Friberg.
