Varje år genomgår omkring 550 personer rättspsykiatriska undersökningar. Knappt 300 av dessa överlämnas till rättspsykiatrisk vård.
– Ingen som kommer hit är frisk. Alla är psykiskt störda, vår uppgift är att reda på om störningen är en allvarlig sådan, säger Marianne Kristiansson, rättspsykiatriker och verksamhetschef på Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska avdelning i Stockholm.
Undersökningarna får endast utföras av Rättsmedicinalverket. I Huddinge finns plats för 17 personer och i Göteborg för 12.
– Det är väldigt unikt i internationell jämförelse, berättar Kristiansson.
– Visserligen begränsas domstolens möjligheter att få höra andra åsikter men jag anser att vi har mycket resurser för kvalitetssäkring. Det hela är väldigt strukturerat, vi har alla experter samlade här. Rättssäkerheten är det viktiga och det bör poängteras att vi inte jobbar inom hälso- eller sjukvården.
Undersökningarna genomförs av team som består av rättspsykiater, psykologer, socialutredare och omvårdnadspersonal. Teamet gör en genomgång av allt rättegångsmaterial. Samtal och intervjuer hålls med personen och observationer görs dygnet runt.
– Vi gör psykologtester för att undersöka allt från hjärnskador till begåvning. Gärningsbeteendet analyseras och granskas. Vi ställer frågan om det var logiskt och rationellt agerat eller om personen påverkades av tankestörningar.
För att kunna ta ställning i det enskilda fallet kan domstolen tidigt i processen begära en så kallad § 7-undersökning.
– Det är ett samtal på 45 minuter som utförs av en psykiater eller rättspsykiater och som visar om en rättspsykiatrisk undersökning behövs, säger Kristiansson. Det krävs att personen på sannolika skäl begått brottet.
En rättspsykiatrisk undersökning är mer omfattande. För en häktad person tar undersökningen fyra veckor och sex veckor för den som är på fri fot.
Är det möjligt att manipulera en undersökning?
– Det bedömer vi som väldigt svårt eftersom det är ett helt team med olika kompetens som genomför undersökningen. Vi är experter och eftersom vi kan göra observationer 24 timmar om dygnet så brukar det inte fungera, säger Kristiansson.
– De flesta vill ge ett så friskt intryck som möjligt och vill inte bli dömda till rättspsykiatrisk vård eftersom det ligger en skam i det. Däremot är det allvarligt då det gäller farliga personer som döljer sin störning genom att inte prata och vara undanglidande. Det blir stora problem för Kriminalvården i sådana fall.
Hur kan man fastställa att en person som är fullt frisk idag led av en allvarlig psykisk störning vid tidpunkten för gärningen?
– Ofta är det ganska uppenbara fall, menar Kristiansson. Information kring brottet brukar tyda på att det hände någonting speciellt just då.
Hur skiljer sig den rättspsykiatriska vården från fängelse?
– Vården varierar mycket beroende på person. I många fall tror allmänheten att det är ett lättare sätt att komma undan men de facto så hålls personerna förvarade längre än vad fängelsestraffet hade blivit. Förvaltningsdomstolen prövar var sjätte månad om vården ska fortsätta, säger Kristiansson.
Granskar ni personer efter slutförd undersökning?
– Vi har kontinuerliga uppföljningsmöten med Kriminalvården och rättspsykiska vårdkliniker där vi diskuterar enskilda fall och våra bedömningar. På det sättet kan vi följa upp våra analyser av personerna i fråga, säger Kristiansson.
Begreppet ”allvarlig psykisk störning” är en juridisk term och ingen självständig diagnos inom psykiatrin. Det kan handla om att personen är psykotisk eller har en störd verklighetsuppfattning. Andra faktorer som kan bidra till en allvarlig psykisk störning är allvarliga hjärnskador, demens eller grava depressiva tillstånd. Personer som är svårt utvecklingsstörda räknas också till gruppen.
– Kriminella som utför mord kan på sitt sätt anses ha ett stört beteende då gärningsmännen verkar sakna förmåga att känna empati, men det är inte frågan om allvarlig psykisk störning, säger Kristiansson.
– ”Allvarlig psykisk störning” avser rubbningar i förmågan att uppfatta verkligheten. Av de som begår mord är det 60 procent som genomgår en rättspsykiatrisk undersökning, 10-15 procent av dessa döms till rättspsykiatrisk vård.
Mellan fyra och fem procent av Sveriges befolkning döms för brott någon gång under sin livstid. Kristiansson menar att de allra flesta med psykiska störningar aldrig begår brott.
– I de fall som personer med psykisk störning begår brott är orsaken ofta olika negativa samverkandefaktorer som till exempel missbruk som gör personen sårbar, säger Kristiansson.
90 procent av de som undersöks är män.
– Som i alla kriminella sammanhang är männen överrepresenterade. Det kan tänkas att aggressiviteten är genetisk. Däremot är de få kvinnor som kommer hit ofta väldigt störda. Det kan bero på att de fått gå länge ute i samhället och på det sättet utvecklat sin sjukdom.
