Björn Cinthio sitter på S:t Gertruds soliga innergård inte långt från Malmö Centralstation. Han är omgiven av lunchande konsulter, affärsbiträden och jurister och ser ut som vilken välklädd man i yngre medelåldern som helst.
Men Malmö, staden han flyttade till för tjugo år sedan, har förändrats och Björn har låtit sina erfarenheter från åren i Mellanöstern och Malmö prägla hans sätt att arbeta som yrkesverksam humanjurist.
Björn Cinthio är biträdande jurist på sin gamla kurskamrats byrå, Malmbergs. Hans eget bolag Muhami – arabiska för ”ombud” eller ”den som för talan” – är vilande. Även om han har klienter som är vad Björn skämtsamt kallar ”infödda folkhemsprodukter” som fötts och vuxit upp i Sverige med dagis, O’boy och Palme så är majoriteten av hans klienter araber.
Björn har specialiserat sig på juridik med koppling till Mellanöstern, en nisch som är särskilt intressant i en stad som Malmö. Han har inte arbetat särskilt mycket med varumärkesbyggande, men ryktet om den svenska ”muhamin” som talar arabiska och förstår sig på arabvärlden har spritt sig.
Björn tror att hans erfarenheter i övrigt, att han varit SFI-lärare på Rosengård i tre år, att han arbetat på en advokatbyrå i Gaza och att han varit jurist på Hyresgästföreningen i Malmö, hjälpt honom förstå hur man kommunicerar med klienter från andra delar av världen. Han ser också sig själv, sin personlighet och sitt sätt att bemöta klienterna som avgörande. Dessutom talar han och förstår enklare arabiska.
– Som jag ser det har det varit en förutsättning för min verksamhet som jurist att jag varit van vid att umgås med människor av vitt skilda erfarenheten bakgrunder och referensramar.
Jag frågar Björn om han tror att han praktiserar en annan slags juridik än en vanlig humanjurist men det tror han inte att han gör.
– Jag tror nog att det mer är en bemötandefråga, att man försöker ha något slags kulturellt gehör. Jag tror att det är lättare om man har erfarenheter av ett annat sätt att förhålla sig till varandra än det som jag varit van vid från födseln. Det tror jag gör att jag lättare skapar ett förtroende och en god relation till klienten.
Vad får du för juridiska frågor som är speciella för just dina klienter?
– Det handlar ofta om frågor är i gränslandet mellan olika rättsmedvetanden och rättsuppfattningar. Det som finns i Mellanöstern och det svenska systemet kan skilja sig ganska mycket.
Björn berättar att det kan handla om något så centralt som exempelvis familjebegreppet där den svenska uppfattningen av kärnfamilj för en del klienter kan vara svår att förstå och ta på allvar vilket gör att domstolens agerande kan vara svårt att förklara.
– Ur vårt perspektiv är det inte helt enkelt att förstå att det vi menar är en avlägsen släkting till en klient kan betraktas som en av de närmaste anhöriga. Exempelvis vid frågan om anhöriginvandring blir detta ett juridiskt problem.
Upplever du att domstolsväsendet bemöter dina klienter med förståelse?
– Ibland är frågan om det ens är möjligt att gå dessa klienter till mötes och då kanske vi måste få förhålla oss till verkligheten. Det kan innebära stora framförallt pedagogiska utmaningar för både domstolar och ombud, att försöka få dessa olika rättsuppfattningar att förstå varandra.
Björn upplever inte att hans klienter är särskilt ovilliga att rätta sig efter lagen men menar att de gärna vill förstå varför det är så här. Även om de alltså fortsatt kan tycka att det som bestäms är fel och konstigt eller att den dom som avkunnas går dem emot så tror han att mycket är vunnet bara man förklarar varför det blev som det blev. På frågan om hur invandrare behandlas av myndighetssverige tillstår Björn att det finns skillnader och menar att det är en svår och känslig fråga att svara på, men att det utifrån hans erfarenheter ifrån enskilda ärenden tydligt märks att det finns en fortsatt skepsis och misstänksamhet mot den som man uppfattar som ”invandrare”. Man skulle också kunna tala om något så laddat som ”klass”, ansträngd ekonomi och arbetslöshet är t.ex. ofta en faktor i ärendena, speciellt de vid förvaltningsrätten.
Cinthio tror att även detta bottnar i kommunikationsproblem och att det kan röra sig om så enkla saker som hur vi pratar.
– Vi människor använder olika bildspråk för att förklara hur vi känner. Kanske är detta bildspråk särskilt tydligt i sättet som man pratar i Mellanöstern. Där kan en individ använda sig av ett tydligt bildspråk eller berätta sin historia med hjälp av fabeldjur från sina särskilda kulturella referensramar. Det kan lätt bli fel när man står i en svensk domstol och använder sig av detta språk för att förklara en bilolycka.
Björn jämför det med hans sätt att förhålla sig till sitt eget namn i relation till sina klienter. Han översätter exempelvis aldrig sitt eget förnamn, Björn, till arabiska, ”Dabdouben” eller björnen, symboliserar nämligen ett djur som är dumt och lite trögt. Inte direkt den uppfattning man vill att en ny klient skall få om sitt juridiska ombud.
– Jag gjorde översättningen en gång till en betrodd tolk, som ett skämt, och denne berättade sedan att han suttit och skrattat så mycket att det hade hörts i hela huset. Det tar helt enkelt bort en del av förtroendet, lite som om en svensk hade gått till en jurist som heter Åsna. Så jag presenterar mig antingen som Björn eller som mitt alter ego, Abu Eli, vilket på arabiska är namnet på en far som har en äldsteson som heter Eli.
Du verkar tycka att det är viktigt med kulturella koder. Vad tror du att du kan du lära traditionella byråer?
– Det är ju svårt eftersom det handlar om kulturella grejer och sånt är aldrig enkelt att lära sig. Men jag skulle vilja förmedla ödmjukhet och lyhördhet. Jag tycker att det är viktigt att ha mer lyhördhet och förståelse för vad klienten vill och det innebär att man måste försöka sätta sig in i hur det känns för klienten. Men då måste man även vara tydlig med vad man som ombud kan uppnå och sedan få klienten att förstå att han eller hon bör följa råden även om de går emot det som klienten vill. Det är viktigt att förklara att man inte gör det för att man är en del av systemet, utan för att man är ombud och vet hur systemet fungerar och vad som är rimligt, möjligt och realistiskt.
Har du mer krävande klienter än en vanlig humanjurist?
– Ja, det tror jag och det är ett tveeggat svärd eftersom jag talar lite arabiska. Vilket ju bra initialt, eftersom det skapar snabbt förtroende och man får god och direkt kommunikation med klienten, men samtidigt kan det också vara farligt om klienten tror att jag kommer förstå precis hur denne tänker och kommer kunna göra vad den vill.
Björn Cinthio menar att det också krävs av honom att inse att det ur hans eget perspektiv ibland inte finns möjlighet att uppfylla klientens samtliga önskemål eftersom det i vissa fall strider mot lagens möjligheter. Så länge som han inte är tillräckligt tydlig med klienten om detta så kommer det skapa frustration hos dem båda.
Hanin Shakrah
