Nytillträdda Diskrimineringsombudsmannen Agneta Broberg drar sig inte för att tycka till.
Agneta Broberg är förväntansfull och full av energi inför sitt nya jobb. Och även om hon först nu ska ge sig i kast med att lära sig allt om diskriminering känner hon sig trygg.
– Jag har ett helt hus fullt av medarbetare som kan de här frågorna.
Men hon ägnade en del av sommarens fem semesterveckor åt skapa sig en karta över regelverket inom DO:s olika områden. För att, som hon själv säger, ”ha på fötter” är viktigt.
Det är också med hjälp av att vara påläst och välgrundad hon hoppas bidra till att skapa en myndighet med ”stort och högt förtroende”. Och genom att vara tydlig. Det handlar enligt henne både om att använda begrepp på ett korrekt sätt, att vara saklig och förberedd och att kunna förklara ett beslut eller en viss ståndpunkt. Och Agneta Broberg menar att det är viktigt att inse att alla orättvisor inte är diskriminering. Hennes strävan efter enhetlig och väl överlagd kommunikation kan så klart vara en användbar egenskap i den nya rollen som oundvikligen kommer innebära en periodvis stor medial exponering.
– Jag är verkligen inte rädd att sticka ut hakan, säger hon och fortsätter, men då är det självklart viktigt att vara så där genomtänkt och tydlig. Och även tyckande kan vara baserat på fakta.
”En bra ledare kan få en verksamhet att blomstra”
Den knappt tre år gamla myndigheten DO har haft en turbulent start, men Agneta Broberg tycker inte att det är relevant att närmre sätta sig in i vad som orsakade företrädaren Katri Linnas avgång tidigare i år. Viktigare är att det pågår ”ett ambitiöst arbete” för att förbättra situationen för de anställda.
– En god arbetsmiljö är en förutsättning för att verksamheten ska kunna fungera optimalt. I en sådan ska man trivas, utvecklas, känna sig sedd och alla ska förstå sin prestations roll för helheten.
En sådan arbetsplats vill hon nå genom att vara engagerad, inspirerande och kunna fatta beslut när det behövs. Samt återigen – genom att ha en bra och tydlig kommunikation.
Hon förklarar att hon alltid engagerat sig för att påverka de problem hon upplevt på tidigare arbetsplatser, genom att helt enkelt lyfta frågan.
– Och det har nästan alltid lyckats, säger hon och om rädslan för att upplevas som obekväm menar hon att det främst handlar om kommunikation. Att säga saker på rätt sätt helt enkelt.
Men initialt avser hon att lyssna, fråga och lära. Och hon är tydlig med att hennes planer för verksamhetens alla delar måste få växa fram. Det enda hon redan nu är säker på måste förändras är att man måste nå ut bättre, beträffande ärenden och processer såväl som det proaktiva arbete mot diskriminering DO ska bedriva.
– Det är fel att säga att man brustit tidigare, men nu har de stora balanserna som togs med in i sammanslagningen faktiskt blivit bättre och resurserna kan omfördelas.
”Jag blev lite för duktig”
– Ge mig ett problem så vill jag lösa det, säger Agneta Broberg och beskriver sig själv som en typisk jurist.
Men karriären har varit allt annat än traditionell. Domstolen på 80-talet visade sig vara ”alldeles för ålderdomlig”. När Agneta Broberg som representant för fiskalerna förde fram ett par synpunkter till hovrättspresidenten möttes hon av frågan om ”inte fiskalen fortfarande stod under prövning?”. Det gjorde hon förvisso, och med ett ”så, då glömmer vi att det här mötet har ägt rum” förväntades hon återgå till sin plats. Istället lämnade hon domarbanan för att ägna ett par år åt affärsjuridik, som handlade för mycket om pengar. Efter att det som skulle vara ett års paus för föräldraledighet i Dubai istället blev nio, återvände hon efter en sväng inom klädindustrin till juridiken genom att starta en egen verksamhet för internationell familjerätt.
– Och det blev lite smalt till slut, jag blev helt enkelt för duktig för att fortsätta utvecklas.
Sedan dess tycker hon själv att det är hennes nyfikenhet och mod som gjort att hon ställts inför en rad möjligheter. Och då hon klev på domarbanan igen upplevde hon en stor förändring, som inte bara kan tillskrivas att hennes erfarenheter gav henne en viss pondus.
– Det låter flummigt men jag har aldrig haft någon egentlig plan eller långsiktigt mål, säger Agneta Broberg och reflekterar vidare kring att hon drivs av att jobba med frågor som engagerar. Som genom det arbete med människor hon senaste haft på Konsumentverket. Att nu ta steget fullt ut och arbeta med individers rätt att vara just individer känns därför ”naturligt”.
Med en stark tro på både sin egen och sina nya medarbetares kompetens är Agneta Broberg helt enkelt laddad. Välförberedd. Och uppenbarligen en äkta problemlösare, som beträffande sina två timmars pendlingstid, enkel väg, till nya jobbet från hemorten Karlstad säger att:
– Det är ju fyra timmar ostörd arbetstid och jag ser så mycket fram emot dem!
Karin Elinder
