Kvinnan vände sig till Omsorgsnämnden i Ljusdals kommun och begärde att få ta del av journaler om sin dotter för åren 20132018.
Omsorgsnämnden beslutade dock att hemligstämpla delar av de handlingar som lämnades ut . Man motiverade detta med ”att det inte stod klart” att uppgifterna kunde röjas utan risk för att flickan, flickans pappa eller någon i flickans övriga nätverk skulle lida men.
Hade tvårdnaden tidigare
Kvinnan överklagade beslutet till Kammarrätten i Sundsvall och begärde att samtliga journalanteckningar skulle lämnas ut. Kvinnan pekade bland annat på att hon och flickans pappa tidigare hade haft gemensam vårdnad om dottern men att pappan i juni 2016 fick ensam vårdnad.
Kvinnan pekade på att det i november 2016 – på begäran av tingsrätten – startades en ny vårdnads-, boende- och umgängesutredning och att socialtjänsten i samband med detta hade lämnat en redogörelse till pappans fördel.
Kvinnan underströk också att hon fram till den 15 juni 2016 hade varit vårdnadshavare och att det därför borde råda ett så kallat ”rakt skaderekvisit” för denna tid – alltså att grundregeln var att uppgifterna skulle vara offentliga – och att hon under alla omständigheter hade rätt till så kallad partsinsyn.
Kan lida men
Kammarrätten konstaterar nu att att de maskerade delarna av handlingarna innehåller uppgifter om enskilds personliga förhållanden och att det inte står klart att uppgifterna kan lämnas ut utan att enskild eller någon närstående till denne lider men.
Kammarrätten instämmer således i omsorgsnämndens bedömning.
Dessutom konstaterar domstolen att kvinnan inte är vårdnadshavare för flickan och att det därtill inte har kommit fram att de aktuella handlingarna hör till någon utredning av socialnämnden som utförts inom ramen för den pågående vårdnadsprocessen. Därmed har kvinnan inte heller någon rätt till partsinsyn, anser kammarrätten.
Tidigare situation påverkar inte
Eftersom kvinnan inte är vårdnadshavare har hon inte rätt att ta del av handlingarna och det faktum att hon tidigare var vårdnadshavare förändrar inte den bedömningen.
Kvinnans överklagande avslös därför helt.
Gratis nyhetsbrev om rättsfall och juridik – klicka här
Nadja Hägglén
