Claes Sandgren är av åsikten att kungens möjlighet att agera som både monark och statschef är en kvarleva från Gustav III:s tid.
– Det finns vissa befogenheter som ligger kvar hos kungen i sin egenskap av monark och det är inte lagregerat, säger Claes Sandgren, professor i civilrätt, i Veckans Juridik.
– Men det finns inte heller något förbud mot att han gör vissa saker som monark.
”Distinktionen som hovet har gjort”
Enligt Claes Sandgren är distinktionen mellan statschef och monark diskutabel.
Samtidigt anser han att det är en distinktion som hovet har gjort med sannolikt syfte att möjliggöra lösningar på de probelm som uppstått inom Svenska akademien.
– Man kan diskutera den här distinktionen, men i vart fall så är det den distinktion som hovet har gjort.
– Och ett skäl är möjligen att det inte finns någon annan väg att komma fram genom eftersom regeringen inte vill göra något åt situationen.
”Praktisk lösning på knepig fråga”
Claes Sandgren hänvisar till det faktum att det endast är regeringen och kungen som har möjlighet att ingripa i frågan om Svenska Akademien.
– Det finns bara kungen och regeringen som kan ingripa i denna situation, säger Claes Sandgren, professor i civilrätt i Veckans Juridik.
Därför anser han att kungens agerande i egenskap av monark troligtvis varit den minst problematiska lösningen på problemen.
– Det är en praktiskt lösning på en konstitutionellt knepig fråga skulle man kunna säga.
Se hela avsnittet av Veckans Juridik här
